Andra luckan. En spännande dag på olika sätt. Bra jobbdag, en mängd annat jobb som fick lov att göras lite under tiden och efteråt och en trilskande bil. Nån sorts märklig mix av Murphy och Jesus helt enkelt.
Har varit i Sala och pratat sociala medier med konfirmandansvariga. En hel del gamla vänner från mitt tidigare liv som präst. Det sköna var att jag var där som det jag nu är. Vi är professionella som möts och arbetar tillsammans. En av deltagarna blev lite störd av min text om Jesus och sociala media. Det var en av två präster som var där typ. I say no more. Däremot var det intressant att vara med och höra diskussionerna. Det verkade inte vara enklare att jobba i kyrkan än förut. Helt ärligt så kändes det som om det i mångt och mycket var samma diskussion som pågått sen jag jobbade inom ungdomsarbetet. Det gör mig ont att det finns så många goda idéer, så många engagerade människor som inte kyrkan ser till att ge rum för utveckling. Fortfarande samma gamla koloss på lerfötter – eller som Jimmy sa ”ibland är det som att försöka vända en oljetanker i en skogssjö”.
Hittade enkelt i den kalla morgonen (mellan minus 17 och minus 20 grader under nedresan) eftersom jag körde efter GPS och karta i Ipaden. Jag bara älskar den där apparaten. Även i bilen. Kör ofta Spotify via en fm-sändare in i bilstereon via Ipaden istället för via Iphonen (eftersom den senare oftast behöver laddas i billaddaren istället…). Och kartan är ju synlig för blotta ögat vilket ibland kan vara knivigt med Iphonen.
När jag åkte hem så var det oerhört kallt. En bit på väg så börjar motorlampan lysa. Jag vet, utan att än en gång behöva titta i manualen, att det står ”stanna bilen direkt och tillkalla bärgare”. Vi kan säga så här: eftersom bilen faktiskt inte lät konstigt eller gick sämre så funderar man en extra gång att stanna bilen mitt på motortrafikleden mot Avesta i enkelfil. Särskilt då termometern stod på minus 17,5. Så jag körde försiktigt till nästa gång det fanns en avfart och där fanns en mack såg jag. Så jag svängde in – och macken var såklart bara ett tankställe. Ringer bilverkstaden och de kan säga ungefär ingenting mer än att om bilen går bra (pun intended) så borde man kunna köra vidare. Det känns ju tryggt.
Men hem kom jag. Och nu står Röda Faran aka Slagskeppet aka Most Hated Car nere hos Carlia Bil för att imorgon kollas av. Jävla skitbil är vad det är. För det här är inte första gången det blir underliga fel som sedan inte är något.
Pannkaksmiddag och en del jobb har sedan fått avsluta dagen. Andra december. Snart är det faktiskt jul.
Ps. Josh har startat en musikkalender med inspiration från mig. Gillar hans omnämnande om mitt försök att lägga ner bloggen:
Från den tillfredställande uselt nedlagda bloggen Deep|Edition
och det är väl bara att notera att jag och han är ungefär lika dåliga på att lägga ner våra bloggar :) Ds.