Har man någonsin drabbats av David Bowies röst så börjar man genast klappa händerna som en säl. Andres Lokko sätter fingret på det. Hans recension är precis vad jag twittrat som en galning om. Jag hade tänkt att blogga om något annat men har spenderat kvällen med att lyssna på David Bowies ”The Next Day” […]
Läs mer "En kväll med Bowie"En lördag. Dagen efter att Deeped Tour avslutats. Jag är grymt trött. Nöjd, men väldigt trött. Familjen försöker hitta på något men ingen har någon som helst lust med något. Jag och Amanda drar ner på stan. Köpa lite på bolaget, fixa MIDI-kabel som lagt av (och det blir nya studiolurar och harts också – […]
Läs mer "En lördag med foton #blogg100"För tjugo år sen. Den skiva som på många sätt definierade shoegazing. Fortfarande den enda skiva jag har kvar i bilen som CD och spelar helst när det är sol, när man känner att man vill bara köra och köra. Bort. Söderut. Iväg. Ride. Twisterella of my mind.
Läs mer "Leave them all behind"Min son spelar gitarr. Under sensommaren var det som om han kom på att det var riktigt kul så han har valt bort datorn flera gånger för att faktiskt spela. Och självklart – efter ett tag kommer ”jag skulle vilja ha en elgitarr”. För de som inte vet om det så kommer jag från en […]
Läs mer "Klart grabben ska ha en elgitarr"Jag kommer dö på gymmet en vacker dag. Av tristess. Jag tycker det är galet trist att träna. Väntar på den där ”wow”-känslan som alla tjatar om. Att man ska bli kär i en viss muskel, eller bli hög av de kemiska substanserna. Va fan – jag tränar för att det sägs att det är […]
Läs mer "Döden på gymmet"