Jag insåg plötsligt att ingen nog någonsin frågade mig om hur det kändes att förlora Gud. Det kanske är ganska självklart. För de som inte tror så är det ju knappast nån grej. För de som tror men ändå inser att Gud är ett ganska knepigt begrepp att förhålla sig till blir det kanske mest […]
Läs mer "Om att förlora Gud"”NN, må Guds goda Ande leda dig på alla dina vägar. Amen.” Imorgon konfirmeras min son. Han satt som mycket liten mitt ibland en grupp konfirmander medan vi förberedde deras konfirmation. Han skrämdes av ett gäng orcher i en gudstjänst där rollspelskonfirmanderna hade ansvaret. När jag var präst för konfirmander. Imorgon konfirmeras han. Jag är […]
Läs mer "Imorgon konfirmeras han"Ord från mitt eget förflutna kommer upp till ytan. Det jag minns är hur insikten om att jag inte längre trodde kom över mig – som en sorts reverserad frälsning. Att tappa tron. Att lämna det som burit genom livet. Och för några av oss som var kallade till ämbetet, att bli präster – det […]
Läs mer "I spänningsfältet mellan frihet och sorg"Så satt jag där. På kortrappan. Jag vet inte varför jag drogs dit. Jag har ju lämnat sen länge. En underlig plats att sitta på men för mig en plats där jag förändrade något. För många år sen. Förändrade en gudstjänstform, förändrade tilltalet i predikan. Ute en sol, en himmelsprakt. Inne. Mörkt svalt ensligt tyst. […]
Läs mer "Ett steg ifrån & ett steg till"Jag hade mer eller mindre glömt bort den här dagen. Det är elva år nu. Förra året blev någon sorts slutpunkt. Det är länge sedan jag stod utanför Borlängehälsan med papperet i handen. Det är mer än ett decennium sedan jag fick rensa min kalender från dop, begravningar, möten, gudstjänster, samtal och bara gå hem […]
Läs mer "Minnena börjar blekna sakta"