Oopsialanta. Det här är inte SFW. Men rätt surrealistiskt: JBS – have a nice day (hattip Clay-the man who probably would find Elvis’ real blogg…).

Man kan lugnt säga att det finns tre grupper av svenskar just nu:

1. De som redan gått med i Facebook
2. De som inte vet vad Facebook är
3. De som är för fina för Facebook

Den här prällen är nummer 3: Jag skiter i communities

Nummer 50 på listan över världens 101 snyggaste kända tatuerade kvinnor är Maja från The Sounds.
På tal om tats så finns det en del som inte är så lyckade.

Ett antal bloggare har observerat att de arga muslimerna (själv satt jag mest och kollade om han var med) i Pakistan bränt vad de menade var en svensk flagga – fast de hade missat lite: den var grön och gul. Jag håller med i Joshens uppmaning till moderata muslimer:

då kommer dessa tvåhundra i Örebro att representera er, i andras ögon. Ni kommer också att representeras av färgblinda fladderflaggishbrännare i Pakistan. Om ni vill att man ska ha en annan bild av er, säg då ifrån.

Något som dock idag verkar kommit till1 – muslimer som visserligen förstår upprördheten men inte vill att det ska bli en större konflikt.
Magnus Ljungkvist menar däremot att även om yttrandefriheten är total så kan man göra ett val att provocera eller låta bli. Problemet med hans åsikt är helt enkelt att han väljer säga att man ska undvika att provocera. Min motfråga är: hur många personer ska tänkas bli provocerade för att man ska välja att inte publicera en sådan bild/text/avslöjande/nyhet? Miljoner, tusentals, hundra eller en? Om hans argument handlar om att se till konsekvenserna så innebär det i sin tur att man generaliserar fram en struktur där tystnaden går före att uttrycka något. Det innebär att man måste hela tiden ta hänsyn till dessa konsekvenser: oavsett om det är religion, marknad eller något annat det handlar om.

Uppdatering: En fråga som lätt kan ställas – är det mer ok att ge sig på kristna än muslimer? Journaliststudenten Uwe Max Jensen funderar över detta då tidningen Politiken i Danmark valt att inte ens nämna det svenska Muhammed-bråket men samtidigt skarpt utsatt kristna symboler för kritik.

Regeringskansliet får inte surfa på olämpliga sajter så man har stoppat in ett URL-filter… Göran Hägglund är nöjd:

Det ska inte förekomma att personer i regeringskansliet avsiktligt eller oavsiktligt hamnar på olämpliga sidor

Onekligen intressant. Göran Hägglund menar följande:

• Regeringstjänstemännen är inte att lita på.
• Det är ok att censurera internet för såna som är anställda i staten.
• Det är ok att låta någon annan – i det här fallet ett utomstående kommersiellt företag.
• Det är viktigare att regeringskansliets datorer inte hamnar på sajter som är ”olämpliga” än att de har tillgång till så mycket information som möjligt (eftersom det är ett gammalt känt faktum att URL-filter filtrerar utifrån trubbiga algoritmer).

Hägglund är en konservativ otäck censuranhängare.

En idé: LO-kollektivet kunde ha sponsrat Ensam mamma söker…
Jodå. Jag är jäkligt fördomsfull.

1. Att DN tar upp frågan är ju onekligen intressant i ljuset av deras eget censurerande av Twinglylänkar [↩]