Saker och ting

Det är något speciellt med copywriters från Göteborg. Kontaktmannen, Good och Anjo. Självklart också Please Copy me (fast han är så … branschig).
Det är bara att inse: att bli profet i sin egen hemstad är kört. Dalarnas Tidningar drar fram en 22-årig brutta som bloggat sen i *drumroll* maj och kör upp det som någon sorts Dalarnas bloggdrottning. God lord… Och hon har ingen egen dator utan sitter alltså fem timmar per dag hemma hos pojkvännen och bloggar. Samtidigt som hon jobbar. Jag tror donnan kommer att behöva köpa en ny dator för snubben lär inte få så mycket… Visar sig också att Blondinbella tror sig vara en av de första bloggarna eftersom hon började att blogga *drumroll+crash* 2005…

Enligt en galen ledare på Östgöta Correspondenten så är politikerna rädda för bloggare och inte för journalister och paparazzis. Drf rasar en smula själv ler jag mest och suckar. Det blir nog bra det där ska ni se. Det är samma stuk som Aftonbladet Kvinna som nu (sent omsider) ”varnar” för ”bloggstressen”. Lägg av. Det är gammalt. Jättegammalt. För inte så länge sedan orerade amerikanska medier om bloggstress efter att Om Malik fått en hjärtsmäll. Nu skapas en kvinnosjukdom runt bloggande. Ja kära nån…

Som reklamare blir jag onekligen lite road av ett sånt här citat från en säkerhetsperson på F-Secure:

Man behöver inte klicka på alla banners man ser

…det är ju inte riktigt det problemet man har med banners – snarare att folk inte klickar på dem alls så ofta som man skulle vilja…

För övrigt undrar jag var Sugbloggen tagit vägen. Tappat sugen? Senaste postningen i början av juni… då ligger man illa till för att åka ur min blogrulle till och med…

Karin Thurfjell hade ingen tur med den här rubriken:

En av två på IT-avdelningen har litat på osann nätinfo

Dels visar det sig inte stämma – 45 % blir aldrig en av två hur man än gör. Vidare blir ”en av två” helt meningslös utsaga fr a när det lika gärna kan vara fem av tio, fyra av åtta, femtio av hundra eller varför inte 112,5 av 225? Låter mer som ett sorts dejtingprogram. Tyvärr är det där med statistik aldrig IDG-journalisternas starka sida. Vare sig när det gäller att förstå den eller att skriva om den. Sen kan man fundera över ”it-avdelningen”… vilken it-avdelning hänsyftar hon på?

Sen kan man bara älska Galatea:

Man borde skämmas om man inte kan få en simpel smörgås att smaka gott. Det är så jävla basic instinct att en enarmad orangutang skulle kunna fixa det utan problem. Och vafan – att servera bröd som så uppenbart blivit torrt och knappt duger åt änderna – fucking useless. ”Jag ska opponera den här jävla smörgåsen åt helvete..” fräste jag med gommen full av salivdegigt bröd. Och det borde jag gjort också. Slängt den i första bästa soptunna. Men hungern var svidande och snålheten är mördande, så det blev som det blev. Jag åt. Fick ont i magen. Och planerar nu att bränna ner stället för att återupprätta min heder.