Jag tror att det här är den födelsedag som jag sett framemot minst. Dels för att situationen är som den är men fr a. 46. Det låter så jävla gammalt. Ingen återvändo liksom. Nästa stopp 50.

 

46. Det är knappast enklare att börja lära sig nytt. Det är ju nu det liksom blir svårare och svårare att både bli framgångsrik och lyckas hitta nya vanor. Det senare är något jag nu ska försöka göra.

Helt nya vanor. Ett annat liv. Det är också lite stört. Och se till att fortsätta vara framgångsrik. På mitt sätt på vårt sätt på det sätt som är mer intressant än traditionell framgång.

Men 46 är som en nesa. Det är gammalt. Samtidigt: att jag ens kom så långt är ganska oväntat. Dåliga odds på det. Nu flippar vi sida igen. Dags att utforska ännu en karta med uncharted lands.

Men först en rejäl sväng till Linköping och Stockholm…