Det är det här diskussionen om Kalle Anka handlar om:

Idag när min tioåriga son åkte buss hem från skolan så satte han sig bredvid en tant som satt nära dörrarna, då han skulle av vid nästa hållplats. Tanten sa åt min son att han kunde sätta sig någon annanstans, då det fanns gott om andra platser i bussen: ”Varför sätter du dig bredvid mig, när det finns andra platser i bussen som är lediga?”

Min son gick och satte sig på en annan plats och när han reste sig upp från platsen bredvid tanten hörde han henne säga: ”…för vem vill sitta med en svartskalle”?

Han sa till mig när han kom hem: ”Jag hoppades att någon skulle försvara mig, men alla tittade på mig och sedan vände de bort sina ansikten…”

Det är från Fatous blogginlägg som också återberättas i Sydsvenskan där just stereotyper som skaver tas upp. Det är vad Disney förstått och valt att hantera. Något som fått många svenskar att uppröras – rör inte Tomteverkstaden! I Aftonbladet ställer sig @oisincantwell (länk) och Lena Mellin (länk) på två skilda sidor där den sistnämnda försvarar nidbilderna som varande ett bevis på mångfald. Argumenten från personer jag normalt anser någorlunda intellektuellt redliga andas SD-retorik och den där ”politiska korrektheten” som företrädare för rasismen gärna spelar på har plötsligt blivit den vanliga svenssons bästa argument. Det hela handlar inte om svarta, judar eller blonda per se utan om nidbilder av personer. Att anse det vara ok i en kontext av barnprogram och julafton (som Lena Mellin gör) är minst sagt märkligt.

Anna-Carin @carnebro har skrivit ett inlägg som ni måste läsa. Jag ställer mig bakom det inlägget helt och fullt. Liksom att @kjellberg samlat ihop ett antal argument runt det hela. Läsvärt som vanligt. Läs också Niklas Starows inlägg om pickananny-bilden som det bland annat handlar om.

Dock några saker som behöver klarläggas. Jag är emot historierevisionism när det kommer till att stater och medier gör den. Disney är ett företag som skapar kultur. De har all rätt i världen att förändra saker – och bör göra det. Skulle SVT självsvådligt valt att ta bort saker hade jag reagerat annorlunda. Samtidigt så handlar det här om barnprogram. Många är det som rasat mot innehållet i julens julkalender på SVT: att seanser och skrock inte ska läras ut till barn. Synen på barn är att de inte kan hantera saker som påverkar deras värderingar. Förutom på julafton i Tomtens verkstad.

Själv menar jag att det är fel att ta bort Tintin ur bibliotek – även om jag förstod grunden. Det är inkonsekvent ja. Men det handlar om att det är en plats där det offentliga ska ge många olika bilder. Ett bibliotek är inte ett företag. Ett företag har inget ansvar att bilda människor med så många vinklar som möjligt. Det är något annat än Disneys film under julafton. För hur tänker man bemöta de bilderna med barnen där i glöggfryntlighetens dimma? Hur många av de som anser att ”traditionen” är viktigare än att undvika nidbilder av andra människor skulle förklarat för barnen att just de dockorna faktiskt är felaktiga bilder av andra människor? Allt handlar om kontext. Att ha kvar dessa bilder i en film som visas på julafton är ett större fel eftersom kontexten runt jul är en annan i ett allmänt bibliotek. Eller en konstutställning. Faktiskt något annat än

Vidare så anser jag att Disney har rätt att göra vad de vill med sina filmer. För det är deras filmer. Rasa på – och bojkotta då företaget. De personer som rasar mot SVT visar snarare hur låg intellektuell kapacitet de flesta uppvisar som deltar i ”motrasandet”. Det är deras fulla rätt och att avkräva dem något annat utifrån argument om historieförfalskning är att förminska företags rätt att autonomt hantera sina produkter.

Upprördheten runt Disneys val att (än en gång ta bort dockorna – de har varit borta tidigare) handlar om att man upplever att man blir berövad en tradition. Alltså är traditionen viktigare än om andra människor kan uppleva det som en kränkning. Det är mängder av personer som väljer att gilla en sida som heter ”Vi som vill ha den svarta dockan kvar” – nidbilden blir en viktig del av julens tradition. Upprördheten handlar om att ”det räcker nu” dvs. lite smygrasism är helt ok.

Det handlar om strukturer helt enkelt. Personer menar att de aldrig tänkt på dockorna som nidbilder. Självklart inte – för vi är inskolade i att man kan avbilda andra människor. Det man inte vill ta in är att bilder inte bara förändras i en kontext utan också har en egen kontext. I det här fallet så handlar det om klassiska rasistiska bilder som aldrig kan förändras från att vara just det.

Den här diskussionen, plus det som hela pepparkaksdiskussionen drog med sig, plus SDs framfart skrämmer mig. För det visar en avsaknad av intellektuell redlighet hos stora grupper av befolkningen, det visar att det finns en gigantisk smygrasism och en stor form av ”nationalism” runt traditionerna som handlar om en strukturell rasism. Det är synd om Sverige.

Uppdaterat: Dexion har skrivit en mycket rationell och i grunden god text där jag dock inte håller med hennes slutsats om att antingen låta filmen vara orörd (och lägga det till att det är en gammal film) eller ta bort den helt. För ja – jag håller med om att det finns ett gäng ytterligare figurer i filmen som är minst sagt problematiska när det gäller nidbilder. För ja, Disney skulle – om de drar en hårddragen konsekvens av sitt val – få lov att klippa vilt i alla filmer. Men nej, jag anser inte att det är antingen eller; det här är ett barnprogram vilket gör att det är självklart att saker ska vara orörda och nej, det vore att förklara för ett företag att hela deras produkt är kontaminerad pga av tio sekunder.