Lördagar är märkliga dagar. Särskilt när man är en familj. Det händer egentligen inte mycket. Det lilla livet liksom pågår ständigt men skillnaderna är ganska små. Det tar tid att vänja sig, kanske gör man det aldrig. Men ibland blir den annorlunda. I det lilla livet. Som den här.

Den här lördagen innebar första gången som dotter och hennes mor skulle stå på loppis. Förra helgen spenderades med att rensa fram allt som skulle säljas. Nu var det dags att stå på Matjes Emils Gård och sälja eländet. Det gjorde de ganska bra ändå. Trots att det var kallt som fasen.

Så var det Harry Potter Experience i Prostgården. Sedan 2000 har Västerås stift valt att skapa mötesplats för unga runt Harry Potter-historien, en historia som har massor av teologi i sig. Det hela startades (som allt annat) av Len Howard och sedan 3-4 år har det varit ute på turné bland annat i Borlänge (skrev om det här tidigare).

Tillsammans med Riddarskolan som samma Len också initierat (precis som rollspelskonfirmander och en massa andra saker) så är det fascinerande många som väljer att möta kyrkan och kyrkans budskap. Som Len viskade till mig ”var nånstans annars möter det här företaget* 1500 personer i den här kreativa andan?”. Amen på det liksom.

Självklart spelar Len professor Dumbledore och på HP Experience kan barn och unga möta alla karaktärerna, testa på att göra trolldryck, sy sin egen mantel, lära sig trolla, köpa köttätande växter, gå en lektion i drakologi, lära sig om försvar mot svartkonster, hur man bäst jagar bort dementorer (med hjälp av Mentos/Coca Cola-tricket och skriva sina drömmar i små glaskärl.

En annan sak som noterades av Len och Pontus är att HP Experience har något för alla. Det är spännande och genom att man också kan testa på quidditch blir det möjligt för grabbar med mycket spring i benen att få utlopp för det. Att man sällan ser så många fäder som är engagerade i pyssel på såna här saker är riktigt häftigt.

För mig är det alltid speciellt att komma dit. Senaste dagarna har jag räknat efter och insett att det är över tio år sedan jag hade min sista gudstjänst som präst. Men att möta mina gamla vänner sen så många år känns som om det var i förrgår jag slutade. Och ärligt talat så är det alltid en dubbel känsla i hjärtat: saknaden och sorgen finns alltid där men också stoltheten att varit med på den tiden så många av de här sakerna skapades.

Så en helt ok lördag.

*”företaget” är Lens omisskännliga omskrivning av Svenska kyrkan