Jag har ont i kroppen. För jag har börjat nåt sorts nytt liv. Börjat att träna på riktigt igen. För jag kan det nu. Jag kommer inte hem vid halv nio de flesta dagar som förut utan kan åka hem, hämta upp sonen och sedan åka ner till Friskis & Svettis och köra ett pass på gym. Just det faktum att jag och V tränar tillsammans gör det mycket roligare. Han är ju knappt tretton så då måste en av föräldrarna alltid träna med honom – vilket gör att jag måste åka med dit. Bra incitament för mig att komma iväg. Och jag har valt att släppa alla program och strukturer – jag har börjat träna så många gånger att jag vet ungefär hur ett program ser ut men jag struntar i att hålla på att föra ”bok” över det. Jag gör det jag vill, det jag känner för; jobbar med vissa muskelgrupper vissa dagar osv.
En intressant notering med Friskis & Svettis gym är att man lätt trott att det är gymmet för ”vanligt” folk. Jag har ju gått på både Må Bättre och på Nautilus förut. Men det är på Friskis som de med rejäla muskler går. Har nog aldrig sett så många, både kvinnor och män, som är så oerhört vältränade som på F&S. Och nu när Borlänge Friskis ska rejält bygga ut sitt gym, vilket är extremt välbehövligt eftersom det är trångt, rätt sunkigt med dålig luft så kommer det bli ännu bättre träning.
Det är alltid intressant att reflektera över sin egen förändring av inställning till saker och ting. Jag har aldrig varit den tränande typen; både utifrån en sorts anti-inställning generellt och en rätt självdestruktiv syn på liv och lekamen. Samtidigt fyller jag snart 42. Jag närmar mig snabbt åldern där det är stor chans att jag drar på mig både hjärtinfarkter och en massa andra saker. Jag har artros vilket knappast blir bättre av att inte röra på sig och en rygg som behöver mer muskler. Jag är lätt överviktig och kommer helt enkelt att dö i väldigt mycket förtid om jag inte nu sent omsider börjar tänka till lite. Och på nåt sätt bryr jag mig inte längre om gamla hangups utan – va fan: dags att må bättre så då får man träna. Och att hänga en timme varannan dag med sonen är kvalitet och värt varenda öre och varenda svettdroppe.