Idag har jag inte så mycket mer att säga om nyhetsflödet. Jag har inte hunnit ta del av det nämnvärt. Workshopat om Facebook hela förmiddagen först. Det är alltid spännande att göra workshops för personer som jobbar i helt andra verkligheter än en själv, inom en sfär som en själv till viss del står främmande inför och med personer som inte är nätvana och särskilt inte Facebookvana. Att landa rätt, att inspirera utan att göra det för rosenskimrande.
Efter lunchen och efter att känt att jag landade det hela rätt så tog jag en sväng till Kupolen. En kanel-latte på Wayne´s efter en runda på Apple Store. Öppnade Ipaden (som äntligen fått originalcase) och inser att min hjärna börjat att ta semester. För där fanns ett vänligt mail från den student jag lovat en intervju med. Hon satt och väntade på mig på Palladium Dalarna. Jag var en halvtimme sen. Jag hade själv glömt bort det alldeles.
En spännande intervju om varumärken och om sociala medier. Startade en hel del tankar hos mig om reviderade sätt att strukturera hur man pratar om varumärken i en digital verklighet. Att ta sig tiden för studenter som skriver uppsats är värdefullt – inte bara för dem utan också för en själv. Det ger en chansen att reflektera på ett sätt som man sällan hinner när man sitter mitt i produktioner.
Efter att vi hämtat en ny hyrbil då Carlia inte lyckats att laga Röda Faran (och misslyckats med att ringa försäkringsbolaget så att vi sluppit lämna tillbaka den första hyrbilen) så var det dags för TPs julshow på skolan. Treorna hade i år minskat ner själva skådespelet med typ 40 minuter vilket vi alla var rätt tacksamma för. TP spelade fiol och hon är oerhört duktig. Det märks när det är flera som spelar upp…
En del föräldrar hade förberett en liten överraskning och lärare Solveig lurade i sina elever att föräldrarna behövde gå iväg för att träffa Eva Julin från kommunen som föreslagit att eftersom man nu fått en sån fin matsal (det har varit en diskussion under flera år om man skulle renovera matsalen eller typ stänga skolan) så skulle nu eleverna i trean få lov att vara i skolan på julafton. Inte bara min dotter såg gråtfärdig ut när föräldrarna steppade ut, klädde om till ett sedan bejublat framträdande där Lucia var tjejlagets tränare. Han såg ut som en blandning av Kalles Kaviar, DiLeva och Jesus men med luciakrona med levande ljus.
Först efteråt insåg vi hur Solveig är en riktig luring: julafton + Julin + Eva. Räkna ut den ni.
Ikväll har det varit ett långt kvälls- och nattpass med jobb och då gårdagens nattpass innebar knappt tre timmars sömn så är det dags för mig att slå igen de gröna.