I bloggkurserna tar vi upp det faktum att en riktigt bra blogg både förändrar bilden av företaget, vågar göra det oväntade och får en att vilja blogga själv.
Ett varumärke där bloggen verkligen gjort en fullständig turnaround för de målgrupper som vanligtvis inte gillade det är Niklas Strömstedt. I bloggen kommer en person fram som inte synts i de texter och den musik som kommit fram. Det är roligt, det är personligt och man inser att äpplet sannerligen inte faller så långt från trädet. Det är en ”kändisblogg” som ger något mer (Unni Drougge är mest tröttsamt tjatig förutom när Gogge vikarierar1 ); ett utökat varumärke. Och helt ärligt så är det väl helt enkelt så att Niklas Strömstedt helt enkelt skiter i att försöka bygga sitt varumärke utan antagligen tycker det är rätt kul att blogga.
Att han sedan bjuder på såna här inlägg gör det hela ännu roligare och gör karln till hjälte:
För en stund sen, på Teatergrillen, hällde jag en liten öl över Calle Schulman för att han faktiskt förtjänade det.
Och såna här:
Men jag säger att jag har gjort misstag och jag vill tro att jag också lärt en del av dem. Det vore så eländigt trist annars.
Jag har lärt mig att vi är föränderliga och att vi rör oss. Men att de som vågar på riktigt rör sig mot varandra istället för ifrån.
Så mitt tips är att prenumerera på Strömstedt i din RSS-läsare. Visst – det är en hel del musikvideos från Youtube men det kan man ju hoppa över.
Nån som har andra exempel på ”kändis”bloggar som är riktigt bra? Själv tycker jag det är synd att Mauro Scocco slutade att blogga.
Andra bloggar om: Calle Schulman, Niklas Strömstedt, bloggande, blogg, kändisar, Unni Drougge
- som en konspiratoriskt lagd människa så funderar jag ibland om Unni D är så smart att hon fejkar det… men inser att det faller på det [↩]