Lite om livspussel, jobb och att vara jag

Det går bra för byrån. Men ingen framgång ger sig av sig själv. Bland alla andra har jag jobbat mycket hårt den senaste tiden. Resultat är en sak men ibland spelar det ingen roll när omvärlden förklarar att man inte gör “rätt”.

Det var därför skönt att läsa Jockes off-topic postning “Hur får du ihop livspusslet?”. Jag tänker ganska mycket på samma sätt honom, fungerar likadant, exempelvis när det gäller ställtid och deadlines – vilket är svårt för många att förstå. En del tycker “men hur hinner du blogga när du har så mycket att göra”? Grejen är att jag hela tiden “crunchar”/bearbetar jobben. Men jag kan göra många andra saker samtidigt. Det är precis som det Jocke skriver:

Sätt deadlines och acceptera vikten av ställtid. För egen del är jag extremt deadlinestyrd. Jag får sällan något ur mig förrän sista natten innan leverans, men då går jag också in i ett härligt flow eftersom allting redan kokat klart i skallen.

Än så länge så är problemet att jag inte kan hyra in precis de tjänster som jag vill, men mitt mål är inte att tjäna pengar för att lägga dem på hög utan att kunna jobba hårt – utan att behöva ha dåligt samvete.

För jag är en extremt aktiv person när det gäller mina jobb. Jag lämnar aldrig jobbet i huvudet. Varför? Därför att jag älskar det.

Jag blev sjuk på mitt förra jobb – för att jag inte längre kände att det fanns något att älska. Jag tyckte om kidsen, jag älskade när jag kunde göra saker som stack ut. Men det fanns konstant motstånd, jag fick stånga huvudet i väggen både mot de som jag var chef för och de som var mina kollegor och chefer. Frustration istället för kreativitet, operationella möten istället för strategiskt långtidstänk, tradition istället för nytänkande (även om mina två kyrkoherdar vågade mycket för min skull).

För min del är inte stress farligt per se. Utan det är frustration som tär mig sönder. Stress som är kreativ och framåtskridande kan för mig vara som uppåttjack, men när det är frustration så är det som saltsyra.

En i “bubblan”, Gitta, skrev bra tidigare i veckan:

Ta ett steg åt sidan när attacken kommer. Fokusera och kontra med att säga ”JA” till det du vill, istället.

För attacker av frustrerande idiotier och bakåtsträvande personer kommer. Men jag tycker att Jockes avslutning är briljant. Något att lära för oss alla:

Hitta det positiva tillsammans[…]. Även om man behöver gnälla av sig också så avsluta helst med ett skratt. Det är roligare att ha kul än att ha tråkigt.
Och för fan, häng inte upp dig på småsaker.

Livet är fan roligare att inte ta på för stort allvar.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,