Ännu några dagar i Stockholm. Jobb i kubik; möten runt samarbeten, höll heldagskurs om sociala medier tillsammans med Brit och Björn M, träffat Advisory Board och sen jobbat med ett par projekt. Men ett par timmars ätande och faktiskt en whisky på Riche. Oavsett om det brukar vara en massa reklamare där så kände jag mig onekligen lite som en främmande fågel. Kändisspottade Mauro Scocco. Funderade på att gå fram och fråga varför han slutat med bloggandet men det kändes ändå lite fånigt. Va fan liksom.
Jag har fått min dotters snuva och hosta vilket gör att jag låtit som ett jävla tröskverk de här dagarna.
Och som vanligt har jag noll koll på vad som hänt. Det är fan inte bra att vara så lost.
Bloggarna är också sorgligt eftersatta på grund av ren tidsbrist. Återigen visar det ju sig att om man plötsligt föreläser eller kör utbildningar, jobbar med mycket kunder runt såna här saker så blir det plötsligt att man inte hinner att hålla på med det man faktiskt ska utbilda eller jobba med. Det stör mig. Jag tänker inte bli någon sån ”kunskapare” runt det här utan att faktiskt leva livet som hör till.
Så blev jag sittande att kolla igenom en del av de bloggar jag länkar till inom Politik-segmentet (flyttar över alla till Konceptuellt – minimizing the cats) och inser att Tove Lifvendahl faktiskt inte tillåter kommentarer. En politiker eller liknande som inte gör det (jag anser också att en blogg inte är en blogg om den inte har kommentarsmöjligheten – då blir det en MegaFån och intresserar i varje fall inte mig) tycker jag missat såna saker som demokrati och konversationen som sociala webben handlar om. Så hon åker ur bloggrullen. Hejdå. Och tråkigt för du har en roande blogg. Men kommentarer är ingen hygienfaktor utan en definition av att vara med i bloggosfären eller inte.
En som däremot läggs till är Lilla Gumman. Briljant bloggupplägg av Johanna (aka Fashionista och en del av Bokhora och Karin.
En annan sak som irriterar mig är att diverse kedjebrev börjat att röra sig i en del av bloggosfären som inte är modebloggarna. Anledningen är ju självklart att få en Det ger en massa extra poäng på Knuff. Virala loopar är självklart lite lattjo men om de används effekten blir för1 att det spöar andra personer som väljer att försöka skapa sin ställning via organiska länkningar så känns det jävligt trist. Fr a eftersom listorna då blir relativt ointressanta.
Några tankar runt SJ. Jag sitter i en första klass-vagn. Det betalar jag en del extra för. Komfort, jodå. Men jag tycker onekligen det är lite si och så med det hela:
- Man väljer gärna att sätta klass 1-vagnen längst bak eller längst fram. Längst bak så blir det ofta rejäl svänggunga…
- Man lägger gärna restaurangen en bra bit från klass 1-vagnen, eftersom den helst ska ligga i mitten av tåget.
- Tysta avdelningen ska vara mobilfri. Varför vet väl egentligen ingen längre. Men så är det.
- Det ska ingå internet i förstaklassbiljetterna. Problemet är att man på de flesta tåg mellan Sthlm och Mora helt enkelt inte har det installerat.
- I förstaklassvagnarna finns det endast en toalett. I 2a klassvagnarna två.
Om jag betalar lite mer så är det för ett mervärde som jag inte får i grundpriset. Den lilla saken har SJ helt enkelt glömt bort. Visst, sätena är rätt ok i de flesta av första klassvagnarna men för några veckor sedan åkte jag i ett tåg där man valt att helt enkelt inte installera själva elektriciteten till eluttagen…
Men ok. Det är gratis kaffe. Om man orkar gå fram till bistrovagnen…
Andra bloggar om: tåg, SJ, Stockholm, jobb, Mauro Scocco, manipulering, resultat, topplistor, Knuff