Bloggande

Alter Ego har haft problem med sin blogg. Och det hela utmynnar i en postning som visar på vad sociala medier generellt faktiskt kan handla om; och bloggosfären särskilt. drf ställer upp och en kommentar hos mig renderar mer hjälp. För det är ju som hon skriver:

Jag skulle kunna länka otaliga exempel på hur okända människor hjälper och stödjer varandra via nätet. I mycket mer akuta situationer än en trasig blogg. Man bygger relationer oftast utan att känna personen bakom ’aliaset’ och även de som använder sina riktiga namn förblir ofta anonyma som personer, såvida man inte träffas på en bloggträff eller dyligt.
Egentligen skulle man i praktiken kunna skicka ut vilken fråga som helst och få ett gratis svar, råd eller konkret hjäl

Berätta för mig var det händer IRL? Själv har jag framförallt Dabitch att tacka för massor av hjälp, råd och vänskap. Vi har haft kontakt i väl minst fem år vid det här laget men vi har aldrig träffats, aldrig pratat i telefon men jag är stolt och glad att ha henne i min närmaste krets av vänner: oavsett IRL eller online. Nu när jag faktiskt har fått en jäkla massa erfarenhet vore det jäkligt förmätet att inte vidareföra den, hjälpa dem som frågar och faktiskt försöka dra mitt strå till stacken för att vidareutveckla den bloggosfär som jag tycker om i det mesta och varit med så länge i.

Men är det inte mycket skit i sfären? Nåja, visst finns det. Trollen har onekligen förmerats som förkylningsbaciller, och det hela har också en grund i diskussionen om ”anonymitet” där ex.vis Marcus Birro ansåg skulle förbjudas – en åsikt som nef briljerar ned genom att påpeka att vem som helst kan kalla sig Bo Persson och vara lika jäkla anonym. Jag verkar ju också vara en trollmagnet. Och mymlan frågar sig om de faktiskt gör på samma sätt i verkliga livet? Men det hela är ju ändå att ta det goda med det onda. Och visst – jag har ett hårt sätt i kommentarer; delvis för att jag spenderat så mycket tid på BBS:er och våldsamma diskussionsforum under nittiotalets andra halva, delvis för att det har varit ett sätt att positionera deepedition.com men också ligger hårdheten i betraktarens öga. Alter Ego berättar om sin första ”encounter” med mig (jag försöker hitta det men kan inte):

Jag minns en gång när jag kommenterade hos Deep.Ed om ’lyckopiller’, som jag minns det så kunde det lika gärna ha resulterat i vi blev ’fiender’. Jag tyckte en sak och han en annan, vilket jag upplevde som att han blev sur och snörpte av mig, med ord typ ’man vinner inga pluspoäng hos mig att tycka så’.
Till saken hör att det var i begynnelsen när jag klev ut och försökte börja kommentera i den stora bloggosfären, hos de mer kända namnen. ( jag klev ut i stooora bloggosfären som Alter Ego i januari 2007 ). Innan har jag haft så stor respekt för de ’kända’ att jag inte vågat tränga mig på och kommentera, fast jag har hållit till på nätet i minst 10 år. Så denna händelse kunde ha avskräckt mig för att fortsätta kommentera hos andra. Men jag tog mig till sans och valde att ignorera känslan och fortsatte kommentera och länka till såväl honom som andra. Man väljer helt enkelt själv vilka strider man vill ta. Idag ser jag Deep:Ed som en vän, ja faktiskt även IRL, fast vi bara träffats en gång.

Och det är ju vad det handlar om. Respektera mig så respekterar jag dig.

Andra bloggar om: , , , , , ,