Jag – en patriarkal sexistisk översittare

Man borde hålla käften.
Hittade en grupp vars mål var framträdande:

Du kan ta ställning mot ett osunt och stereotypt kvinnoidela såsom det hittills har presenterats
i media. Tillsammans är vi starka.
I en debatt sa en reklammakare ( som skapar kvinnoidealen) ”föräldrar har ansvar att ge varje person en bra självkänsla så att de tycker om sig själva som de är”. När hela omvärlden, bilder, tv, radio och tidningar säger något annat – vore vi inte människor om vi inte påverkades. Vi är människor och om reklamen mm inte påverkade oss, skulle den inte finnas. Det är ju det som är grejen – ju mer missnöjda vi är med våra kroppar och utseenden, desto mer vill vi köpa.

Du kan ta ställning mot ett osunt och stereotypt kvinnoidela såsom det hittills har presenterats
i media. Tillsammans är vi starka.

liksom att hon skrivit en början på en ”diskussion”:

Topic: Jag såg en reklam i Damernas värld med en halvnaken kvinna bunden i en bur. Ska detta överhuvudtaget vara tillåtet?
Borde det inte finnas lagar som hindrar mig som kvinna att behöva uppleva det? Kan det inte gå under något slags ”hets mot folkgrupp”? Vad kan man göra?

Jag gick med och avlämnade kanske inte mitt bästa argument:

Bara en liten rättelse runt den synnerligen generalistiska och märkliga skrivningen i gruppens ingress:

Reklam skapar ingenting. Reklam handlar om att bygga bilder av de önskningar som konsumenter har. Vi ”reklammakare” lägger ner massor av tid och pengar för att förstå hur och vad människor önskar sig – inte att hitta på nya saker som inte finns. Så vad det handlar om är att realisera de bilder och önskningar som finns. Om vi spenderade vår tid med att ”skapa” nya ideal skulle vi aldrig lyckas.

När det gäller modereklam så görs ungefär 95 % av denna ”inhouse” dvs av modeföretagen själva. Det innebär att den reklamen helt enkelt inte görs av ordinär reklambransch. Viktigt att hålla i sär.

Och, självklart skapar reklam något. Det skapar efterfrågan, insikt om vad som finns att välja och en önskan om att äga det. Men knappast att reklam skapar helt annorlunda självbilder. Den makten har inte ens vi reklamare. Dock – don’t mess with knallpulverfeminister:

Kära Niclas

MEDIA som används som ord i den här gruppen
innebär mer än ”reklammakare”. Det är allt som
är TV, tidningar, radio och bilder som vi människor
matas med. Den här bilden är en reklam.
Bilden i Damernas värld där en kvinna sitter inburad
i stringtrosor bakom galller är en reklam.
Frågan som är INTRESSANT OCH SOM GRUPPEN HANDLAR Om
är TASKIG KVINNOSYN som gör att det är TILLÅTET att använda
dessa förnedrande bilder.

Jag känner igen din retorik väldigt väl. ”Generaliserande”.
Så vad har du att säga till oss som mår dåligt över att
porträtteras så här? Är det vårt eget fel eller en allmän
dåligt självförtroende? Ta ställning istället I SYNNERHET
om du är i branschen.
Det är DET som är syftet.
Vad tycker du själv om den här reklamen?
Tycker du att det är okej?
OBS! Gruppen vänder sig till den reklam som är sådan här,
inte till apotekts Ipren eller annan reklam som respekterar
individens rättigheter. Jag är trött på att det inte finns
lagar som skyddar mig och flera att utsättas för dessa
förnedrande bilder.

Mitt svar:

Jag har tagit ställning för länge sedan: det var det jag skrev – att reklam skapar inte bilder. Eftersom du nu tjatar om DV-reklamen: vad var det reklam för? Uppenbarligen kommer du inte ihåg det och då är frågan: var det reklam eller editorial? Att referera till något kräver att man faktiskt berättar vad det är och inte bara vad som var på där. Annars känns det rätt oseriöst.
Och det jag ville påpeka var att reklamare (som du skriver i din presentation av gruppen) inte nödvändigtvis haft ett skit att göra med reklam för modevarumärken.

Att diskutera reklam anser jag kräver ett visst mått av kunskap om branschen. Annars blir det mest moraliseringar.

Och behöver du veta vem jag är kan du fråga personer i gruppen som känner min gamla roll.

Ett litet tips också: att skriva med versaler markerar att man skriker. Det anses rätt ofint. Normalt är att man använder _understreck_ för att visa att något är extra viktigt.

Uppenbarligen trampade jag på en öm tå. Här är svaret jag fick:

Du behöver inte tipsa mig om något.
Jag har själv läst retorik, svenska med mera.
Jag märker av din ton i det här mailet att du vill
bemästra mig. Det här är en grupp som tar
ställning mot allt sådant.
Att skrika är i så fall mer ärligt än att använda ironi eller
att få mig att framstå som inkometent.
Mina andra grupper release me, stoppa sexuella trakasserier
hänger ihop med den gruppen.

Vill du lära mig svenska behöver du det inte.
Jag jobbar med det som präst varje vecka.
Visst minns jag DVs reklam. Med respektfull ton
i nästa mail kanske vi kan diskutera det vidare.

och direkt får jag höra att jag försöker tysta henne:

Diskussioner är vidare inte något som är reserverat åt vissa grupper.
Så är det att leva i en demokrati. Bristen på respekt för kvinnnor gör
att det går att ha dessa typer av bilder utan att människor reagerar,
samt att i diskussioner ta död på någon, som jag upplever att du försöker göra här för att komma bort från själva sakfrågan. Så jag har rätt att reagera på sådant som påverkar mig som människa. Den rätten kan inte du ta ifrån mig.

Jag försöker att resonera:

Vad fint hörrudu. Själv har jag avsagt mig prästämbetet för ett tag sedan. Så att slå mig i huvudet med vad du kan blir lite roande.

Jag gav dig ett tips i största vänlighet om att inte skrika eftersom det kan tas illa upp. Det hade mycket lite med svenska att göra. Eftersom jag också läst retorik, liksom att jag är copywriter, beteendevetare, marknadsföringsstrateg och teol.mag så bör du kanske tagga ner lite du också. Precis som jag fortfarande ogillar när människor dissar präster ogillar jag att människor dissar reklamare.

Du har all rätt i världen att reagera – och jag kan hålla med dig i vissa fall: men det är en bra svårare fråga än att säga att media faktiskt påverkar rakt av. Jag skrev en D-uppsats (handledare Thorleif Pettersson tror det var 95/96 den las fram) på teologen om just detta: hur media påverkar mottagaren och faktiskt är slutsatsen den att medierna påverkar mycket mindre än vi tror.

Ofta får snarare media stå som scapegoat när vi människor skäms för att vi vill bli påverkade. När man forskar i neuro-marketing och när man tittar på teoribildningen runt word-of-mouth liksom runt PR så ser man att det enklaste påverkanssättet är när människor faktiskt vill bli påverkade: dvs. att de har en förutsättning och en önskan om att ”köpa” ett beteende eller en bild av världen.

Jag frågade faktiskt vilket varumärke som gjort reklamen. Eftersom jag inte sett den. Det är svårt för mig att göra mig en uppfattning om en kampanj utifrån beskrivningen ”en kvinna i en bur”. Det var min enda åsikt – för det blir inte rättvist eller meningsfullt att diskutera en sak om inte båda tagit del av den.

och jag blir lite nyfiken varför det hela inte diskuteras i gruppen – det är hela idén med grupper på Facebook. Trodde jag.

Sen är jag lite nyfiken över varför du inte besvarar mig i själva gruppen? Facebooks grupper är till för diskussion vad jag vet.

och får reda på att hon skickar runt vår maildiskussion till hela gruppen:

Alla medlemmar ser det här.

Plötsligt börjar hon en ny thread:

Det här är inte en konstruktiv diskussion.
Jag upplever dig sen ditt första mail som
nedlåtande mot mig. Sen vänder du på
det så att jag är den som slår dig i huvudet.

Vad tråkigt att du tycker att det här är roande.
För mig är det allvar, inte teori utan upplevelser
hos många tjejer och killar.

Jag blir fascinerad onekligen. Har hon inte förväntat sig att få mothugg?

Ah… den är inte konstruktiv eftersom någon säger emot dig? Du har inte svarat på några av de argument jag faktiskt gett.

Och meningen är väl att medlemmar ska se diskussionen? Eller är dina grupper bara till för att du ska skriva vad du tycker och alla ska hålla med? Ska fråga några av medlemmarna: som jag jobbat med förut, vad de anser om det tror jag.

Så förklarar hon att hon faktiskt sitter och mailar inom gruppen:

Jag har mailat alla medlemmar varje diskussion du och jag har.
Denna och alla andra.
I ditt bemötande av mig med ironi med mera är det inte en konstruktiv diskussion. Jag går inte in i förtryckande samtal längre.

På det svarar jag:

Förtryckande för att jag uttrycker mig på ett speciellt sätt? Jahaja. Förlåt om jag säger det men du har väldigt låg tröskel när det gäller att starta diskussioner via nätet i sådana fall. Om du startar grupper – tror du inte då att någon kommer att ifrågasätta och diskutera? Om du ska starta saker endast för dem som ställer upp på dina premisser bör du snarare satsa på Causes faktiskt. Fr a ger de faktiskt mer genomslag som opinionsbildande. Ett tips i all vänlighet helt utan ironi för att andra ska slippa ditt och din mans spampostande i mailboxar.

Det sista beror på att hennes man har börjat maila mig långa haranger:

Hej ni vänner som på ett eller annat sätt engagerar er mot olika former av förtryck, jag själv har svårt att förstå hur man kan uttrycka sig så som Niclas Strandh gör.
Jag håller inte med dig Niclas när du påstår att reklam inte skapar, bilden i reklamen speglar den reklammakarens/ gruppens/ uppdragsgivarens egen syn (En konstär eller kreatör sätter alltid ett ”fingeravtryck i det skapade). När du Niclas hävdar att reklam skapar ingenting tycker jag du ska ställa dig frågan; varför reagerar folk och känner sig kränkta av den. När du dessutom börjar raljera om och ursäkta dig med att 95% av reklamen görs av modeföretagen själva så vill jag bara påpeka att vi som konsumenter inte bryr oss ett smack om vem som gjort reklamen, det är lika illa oavsett vem som producerat reklamen.

Eftersom du är en beläst man med många långa utbildningar bakom dig, borde du åtminstone någon gång under dina år på skolbänken funderat över olika makthavares position och ansvar här i vårat samhälle. Jag hävdar bestämt att alla med någon form av maktposition såsom präst, reklammakare, politiker journalist etc. bär ett alldeles speciellt ansvar för den enskilde individens välmående. Att hävda något annat avslöjar bara din människosyn/ kvinnosyn, vilket du i och för sig redan gjort.

När jag läste om din konversation med [borttaget namn på hans fru] såg jag att du avsagt dig prästämbetet – det är ju helt och hållet ditt val men jag måste tillstå att jag blev nyfiken, då du inte undanhåller din människosyn i din argumentation mot [borttaget namn på hans fru].

En sista kommentar till det du skriver måste ändå ges och det gäller din önskan om att veta vilket varumärke som gjort reklamen [borttaget namn på hans fru] hänvisar till. Mitt råd till dig är att gå till närmaste affär, bläddra i några veckomagasin/ modetidningar, du kommer kanske inte att finna just detta reklaminslag men jag kan lova dig att du kommer att finna sexistisk och patriarkal reklam överallt i dem.

Nu måste jag tillstå att trots att jag är emot ironier och sarkasmer så har jag valt att använda mig av några i alla fall, eftersom du själv verkar tycka om dem. I övrigt undanbeder jag mig alla språkliga kommentarer då jag är dyslektiker (dyslexi är ett handikapp), så för din egen skull undvik att uttrycka dig nedlåtande eller på något annat sätt kommentera min språkliga förmåga, jag har lidit tillräckligt genom åren som det är redan tack vare trångsinta översittartyper.

Ja kära nån. Så det är uppenbarligen ok att referera till något som bör förbjudas med ”att man såg reklam” för något i Damernas Värld. Själv tycker jag nog att kritik ska vara lite mer inriktad på faktiska och verifierbara saker:

Alltså: jag är reklamstrateg. Jag är rätt medveten om att mycket reklam är skit. Jag ville bara revidera den allmänna bilden som gavs när det gällde vad ”reklamare” gör. Eftersom exemplet gavs från en modetidning så ville jag dels veta från vilket företag reklamen kom, knappast en konstig fråga när någon kritiserar något whatsoever. Eftersom exemplet var just mode så var det också vid handen att påpeka det faktum att det mesta av modereklamen görs inhouse. Dvs. inte sällan endast av fotograf och företag.

Eftersom [borttaget namn] uppenbarligen anser sig ha rätt att visa konversationen för flera så får jag väl göra detsamma. Mitt tips om man är intresserad är att gå till https://deepedition.com och då kan man också läsa varför jag valt att avsäga mig mitt ämbete. Du som ogillar saker som du säger har onekligen ett intressant sätt att nedvärdera mig när det gäller min ”människosyn”.

Den fina tonen till trots så börjar det uppenbarligen bli irriterat i prästgården. Och han upprepar frugans namn likt ett mantra:

jag respekterar dig som person, men inte din människosyn som kommer till uttryck ti dina mejl. Det jag reagerar på är ditt sätt att argumentera mot [bortataget:fruns namn] och hennes intention med gruppens budskap. Det du gör i din konversation med [bortataget:fruns namn] är att nedvärdera henne på ett agresivt patriarkalt sätt, vilket avslöjar din människosyn därav mina ord om det i min kommentar.

I övrigt så anser jag att en diskussion som berör en grupp skall ske öppet, dvs alla i gruppen har rätt till att få del av materialet, precis så som du själv uppmanat [bortataget:fruns namn] att göra. Och tyvärr måste jag nog uppmana dig till att hålla en lugnare attityd mot [bortataget:fruns namn], du kan ju som ett första steg börja med att använda dig av samma ton mot henne som du använder dig av mot mig.

Och som en liten påminnelse vill jag bara upplysa dig om att du själv har sagt att om man startar en grupp så får man vara beredd på diskussion, vilket i sig innebär mejlande fram och tillbaka. >SPAM<

Det börjar bli lite roande. Nu har båda förklarat att diskussionen ska ske öppet – men de väljer att inte hålla den öppen utan inom gruppen så att jag inte ska kunna delta i den…

Nej, en grupp är öppen. Det är därför det finns såväl Discussion Board som en Wall. Det som det här handlar om är att försöka skapa en mailinglista. Onödigt tycker jag. Jag tycker också att en diskussion ska ske öppet – ännu öppnare helst.

Min människosyn? Patriarkal? Vardå? Hon valde att skrika åt mig och påpeka att jag inte förstod någonting. Hon började att nedvärdera mig – ska jag bara för att jag är man gulla vidare och säga snälla saker bara för att hon är kvinna?

Jag har inte använt något annat sätt mot henne än mot dig. Jag är extremt van att diskutera på nätet så jag har knappast använt olika sätt – det är bara i era ögon, där ni väljer att tolka allt utifrån vad jag har mellan benen.

För tillfället låter jag det hela bero. Ska skriva en kreativ brief för ett kundcase, där jag bland annat gör en gedigen målgruppsanalys – lär mig vad målgruppen tänker, tycker och gillar för att kunna göra effektiv och relevant reklam för den produkt jag har att marknadsföra. Precis som alla andra reklamare gör. Det är vad jag försökte förklara – att vi hela tiden bygger saker på vår kunskap om målgruppen: och om en bild upprör någon annan så är det oftast så att den personen inte är målgrupp för det som marknadsförs. Relativt? Jodå. Men fortfarande är frågan: vem är i stånd att ställa sig som moralisk domare över vad andra personer tycker och tänker? Du? Din fru?

Om Gud fortfarande finns (något jag av många och olyckliga händelser inte längre klarar av att tro) så lär vi få reda på vem som har rätt – och jag är rätt övertygad om att många som haft hög moralisk svansföring kommer att bli en smula förvånade.

Men se patriarkal och sexist är jag. Och skriver om kvinnovåld gör jag uppenbarligen också… (antagligen eftersom jag skriver om frivillig prostitution – enligt den normerande knallpulverfeministiska tesen är det ju kvinnovåld per se: och självklart glöms den manliga prostitutionen bort. Ain’t nothing new.)

Vad du har mellan benen intreserar mig inte, men nog är det intresant att du delar upp människor i kön, då du själv hävdar att det är fel. läste just om din syn på kvinnovåld på din blog – intresant.

Om du nu som ”bror duktig” (nu ironiserade jag) anser dig vara så himla smart, borde du kaktiskt se skilnaderna i ditt språk.

Men jag tror nog att vi ska låta den här diskussionen vila då jag förstått var du står och jag hoppas att du förstår att vi står mycket långt ifrån varandra i hur man ska bemöta våldet i samhället – allt våld.

Men visst återgå till ditt skrivande, det du säger med ditt din aroganta ton är att det är pengar som styr och pengar som ger makt. Din blog avslöjagr dig både vad gäller din syn på makt, pengar och kvinnan samt andra relationer.

Jag skriver inte detta för att få sista ordet, utan enbart för att klargöra för dig att vi står mycket långt ifrån varandra. Men det borde du redan förstått.

Min arroganta ton? Jaha. Tack för recensionen. Märk väl att han tidigare påpekat att han ogillar ironi – uppenbarligen om andra använder det mot honom: han själv gör det ofta och gärna.
Respekt var det ja…
Aldrig funderat över att det kan vara en krass verklighet jag beskriver? Att pengar styr och ger makt? Min blog visar vad? Uppenbarligen tolkar den här personen lite hur som – så länge det stämmer överens med hans världsbild.

Så nu vet vi: jag är en patriarkal sexist som hatar kvinnor, älskar pengar och makt och har en tvärtemot-syn på hur allt våld ska lösas. Det känns fint. Och alla kvinnor som är mina vänner får väl se upp eftersom jag uppenbarligen är otäck och har åsikter om kvinnor som borde förbjudas.

Jag tror jag ska hålla mig till att inte reta upp fd kollegor.
De är fan känsligare än Linda Skugge…

Uppdatering: Minnesgoda läsare minns också att jag fick höra att jag var sexist av Mathimlen med sin man i släptåg.