Google fortsätter sitt korståg för att ta över Web 2.0. Nu har företaget köpt mashuptjänsten Jaiku. Fredrik Wass, Stattin och andra funderar lite över vad som ska hända. Det går fort nu. Eller som Wass aka Bison, redaktören på IW påpekar på sin Jaiku:
Här går man och tränar spinning. Väl tillbaka så har jaiku gått och blivit uppköpt. Jag säger då det. Går inte att vila en sekund.
Man kan fundera över varför inte Google får samma demoniserade outlook (pun almost not intended) som Microsoft genom åren fått. Jag tror det beror på två saker:
- Microsoft glömde snabbt bort sina rötter och blev en ”behemoth”. Det har Google inte gjort – inte när det gäller hur man kommunicerar. Det är fortfarande som om de satt i sitt studentrum vid Stanford.
- Microsofts Windows upplevs som det som har total kontroll över datoranvändares liv. Linux och tidigare Apple jobbade hårt på att också skapa bilden av Windows som det otäcka (exempelvis Apples reklamfilm 1984) diktatoriska. Google har sluppit den imagen, trots att Adwords är än mer omfattande (som Ballmer påpekade i fredags) kontrollerande.
Ett annorlunda exempel på användargenererat innehåll är när Unni Drougge utmanar sina bloggläsare att komma med idéer på vad hennes nästa bok ska handla om. Att bloggare skrivit böcker utifrån sin blogg har vi ju sett men att en författare börjar från andra hållet är för mig en ny idé. Lite som att använda bloggen som en sorts fokusgrupp.
Det är rätt många som kom till stöd för Jan-Olov Andersson på Aftonbladet efter att Schulman valde att dissa honom i sin blogg – vilket antagligen var spiken i kistan för bloggen, även om Alex Schulman idogt försöker att påskina något annat. Problemet är snarare att det hela visar hur old media fortfarande sluter leden om någon börjar att kritisera ”stjärnorna” aka kassakorna så blir bloggarna än en gång ”de otäcka”. TBFKEM har skrivit en postning om det hela. Redaktörn vill däremot höja JOA utifrån att denne skulle varit den som byggt plattformen som Schulman nu pissar på. Han menar att det handlar om någon sorts inhouse-lojalitet som Schulman borde visat mot sin arbetsgivare. Jag tycker han har rätt när man anlägger ett strikt marknadsperspektiv och varumärkesperspektiv på det – åtminstone enligt traditionellt synsätt. Men i grunden menar jag att Redaktörn har fel: dels utifrån att det då handlar om att tysta den granskning som måste finnas och vara transparent – oavsett hur den framförs. Synpunkten som Redaktörn anfäktar riskerar att skapa en rätt skrämmande och tystnad journalistik. Kritiken ska komma utifrån och fan om man vågar ta den interna debatten utanför Globenväggarna. Dels bygger det på hur konsumenten idag ser på mediavarumärken – där Schulman snabbt skapat en ny plattform, kanske lika stark som den som JOA anses skapat under två decennier. Vi måste använda ett nytt räknesätt och nya analysmetoder idag – och det gamla är inte längre det som är det stabila.
Uppdatering: Morian har skrivit lite om det också.
Även om Schulman och innan honom Skugge trodde sig mer eller mindre uppfunnit bloggandet så är vi några som hållit på ett tag. Mymarkup-Erik och Blind Höna-Jonas tänker fira sina bloggars sexårsjubileum. Själv kan jag om någon månad fira min sexårsdag som bloggare (även om de första bloggarna inte längre finns kvar).
Uppdaterat: Life de Luxe firar sju år.