Lite efterdyningar av de intensiva diskussioner som skedde i samband med att polisen försökte filtrera och spärra TPB (mina andra artiklar om det kan du läsa här). Många av oss var visserligen inte förvånade att polisen valde den tidpunkt de gjorde eftersom media, både traditionella och nya, hade blickarna riktade mot öster. Men att så få politiska bloggare faktiskt tog upp frågan var onekligen oroande. Nu har, alldeles innan semestern, Jonas skrivit om det utifrån den krönika som Karin Rebas skrivit på DN. En mycket bra krönika.

Sagor från livbåten gör dels en bra sammanfattning och utvidgar diskussionen om censur och gör en slutkläm som är så bull´s eye:

Överhuvudtaget verkar deprimerande nog vi svenskar beredda att acceptera censur, så länge det handlar om politiskt korrekta saker: avvikande eller drastisk pornografi, rasism och nazism, vapen och våld, reklam för saker vi inte antas förmögna hantera etcetera.

Vi älskar yttrandefriheten, så länge den inte stör oss. Därmed är vi inte bättre än Stalin, Göring med flera som älskade yttrandefriheten så länge det var rätt åsikter som yppades. Vill vi mena oss försvara yttrandefriheten som grundsten för den moderna demokratin, måste vi även försvara idioternas rätt att yttra sig och publicera vansinnigheter.

Läser man den diskussion som Blågrön röra haft med RPS och RK blir man faktiskt mörkrädd. För att i ett sådant här fall – som handlar om grundlagsstadgade rättigheter inte dokumentera eller bättre påvisa anklagelser – ger starka indicier för att polisen faktiskt haft andra intressen än att förebygga spridning av barnpornografi, och att det inom polisväsendet finns ett demokratiskt underskott – för att inte säga ignorans.

Andra har inte hunnits med att länkas men är läsvärda för att få en bred bild av hela ”affären”:
Alter Ego Resonerar – » Polisens smussel saboterar
Kina – Sverige…1-1 | louisep.com | frihetspropaganda
Skjut inte budbäraren – Södermanlands nyheter