En helig graal

Som ett jävla avbeställt paket på posten kom så förkylningen igen. Mina lungor är smärta och hela jag känner mig som ett katastrofområde. Vilket stressar mig eftersom jag har en hoper kreativa briefer att göra den här veckan och ett par varumärkesstrategier som måste jobbas fram. Och vis av erfarenheten brukar inte projektledare anse att varken semester eller sjukdom räknas som omständigheter att räkna in för att skjuta fram presentationer.

Min vän A, som jag träffade igår, sa att “inte fan flyttar man hit [Östersund] från Stockholm för att jobba.” som förklaring att han är ganska soft inför det där med karriär. Och när jag tittade ut över Storsjön så insåg jag vad han pratade om. Jag är trött. Trött på att spendera så mycket tid gratis för att se till att allt hinns med på byrån. Efter några år känner jag mig utpumpad och det oroar mig. “Du jobbar väl inte för mycket?” frågade A, och eftersom han känner mig väl – och är lik mig när det gäller att jaga efter någon sorts karriärsmässig helig graal, så kändes frågan jobbig.

För jag gör ju faktiskt det. Än en gång känns det som om jag aldrig är ledig. Aldrig kan stänga av. Och det oroar mig. Förra gången höll det på att ta livet av mig. Den här gången kommer det garanterat att ta livet av mig.

Andra bloggar om: , , , ,