Vad hände efter “Tänk om Greta var din dotter”?

”I honestly don’t understand why adults would choose to spend their time mocking and threatening teenagers and children for promoting science, when they could do something good instead. I guess they must simply feel so threatened by us.” Greta Thunberg

Bloggposten som jag skrev för lite mer än en vecka sen kom till väldigt fort. Det slog mig hur det skulle varit om min dotter varit Greta och efter att läst alltför många ”kritiker” vars kritik endast består av att beskriva Greta och Gretas föräldrar istället för sakfrågan.

Den stack iväg rätt fort. Jag anade när jag satt punkt att den skulle kunna gillas av flera. Just nu 1667 delningar på Facebook och över 50 000 visningar av posten. Så ganska mycket mer än jag trodde och självklart fantastiskt kul.

Jag har försökt att lägga en reaktion på alla de som delat den offentligt; för att visa att jag uppskattade delningen men också av nyfikenhet i att se vilka kommentarer som dök upp. Kommentarer har också dykt upp under själva postningen och en del på mina egna delningar.

Sakfrågan eller inte sakfrågan

Det jag valde att göra var att inte ta upp sakfrågan; av två skäl. Det viktigaste – min text handlar om den bisarra och vidriga form av nedlåtande ton som vuxna (oftast män) väljer mot unga kvinnor – och i det här fallet mot Greta. Men också mot familjen runtomkring. Vilket också innebär att de har en markant hotbild mot sig. Det andra skälet är att jag är mycket mer inriktad på att lösningen ligger i både kapitalism, liberalism och teknologi. Helt enkelt: Greta uttrycker vissa lösningar som jag inte tror kommer lösa problemet. Men till skillnad mot många andra så tycker jag det inte är ett problem: hon väljer en lösning, jag en annan. Att nåt måste göras är själva grunden. För min del är det helt enkelt så att historien har aldrig kunnat backa och mänskligheten har aldrig kunnat välja att försämra sin verklighet: följaktligen behöver klimatfrågan lösas med hjälp av utveckling, inte avveckling.

Det intressanta i det här är de många som kommenterat på den här texten och röjt runt i sakfrågan, trots att den i det närmaste är obsolet för texten i sig. Långa haranger om att Greta har fel och hur jag som Greta-tillskyndare är allt från naiv, kommunist och farlig. Trots att de inte har en aning om vad jag tycker.

Ännu roligare är att väldigt många inte kan ge några vettiga bevis medan Greta ger källhänvisningar till IPCC-rapporter på löpande band.

Kritik är inte kritik om kritiken bygger på osanningar

En annan oerhört vanlig kommentar har varit att ”nej, hat och sånt är fel men man måste få kritisera” vilket inte sällan fortsätter med nedlåtande omtalanden om Gretas möjlighet att förstå saker. Verkar som om vissa människor inte känner igen en sakfråga ens om den kommer och biter dem i ändan. Det är helt ok att kritisera åsikter eller ställningstaganden men det innebär att du måste ha nån kritik om just det att komma med. ”Jag kritiserar Greta” räcker liksom inte.

”Det är sånt man får räkna med när man blir känd” är en annan vanlig kommentar. Så jävla märklig. Det innebär alltså att det är ok? Att det automatiskt måste vara så att om man syns så får man ta hat och nedvärderande omnämnanden om en själv? Vacker människosyn.

En del av kommentarerna, ovanligt många faktiskt, hävdar att Greta bara är utnyttjad av sina föräldrar och diverse andra ljusskyggheter i form av ”pr-byrå” och fan och hans moster (Soros). Allt i nån sorts försök att tycka synd om Greta. Allt detta har debunkats av Greta, av hennes mor, av många andra.

”Jag tillhör den överväldigande majoritet som inte visste. Jag förstod nog nånstans att nånting inte stod rätt till med klimatet och miljön. Men jag trodde det var under kontroll. Jag hade fel.
Det enda jag är stolt över är att jag lyssnat på mina barn.” Malena Ernman

Samma sak med boken: att den är skriven innan och att föräldrarna tjänar pengar på den. Boken skrevs av hela familjen efter skolstrejken och intäkterna går till välgörande ändamål. Exempelvis som omtalas här. Det här är ett av de riktiga logiska krumsprång som många “kritiker” väljer att göra – och blunda för att det helt enkelt inte är logiskt.

Den som hävdar att det ligger massa annat bakom hävdar helt enkelt att Greta och hennes föräldrar medvetet ljuger. För övrigt är det en otäck syn på andra människor när man målar upp hennes föräldrar som kallt utnyttjande av henne. Vidrigt. So much för att vara omsorgsfull. Det är alltid intressant att börja gnugga lite på de som ”tycker synd om Greta” – de visar sig alla vara klimatskeptiker i slutänden. Så underligt.

Hon är ju bara ett barn

Till det här kommer också ”men hon är ju bara ett barn” och i o m att min text handlade om att försöka fundera över hur det vore om det vore ens eget barn så har många hävdat ”jag hade inte tillåtit det”. Så jävla dumt. Hon är sexton. Vuxna verkar totalt glömt bort att de knappast såg sig själva som ”barn” när de var sexton. Själv byggde jag och drev en kyrklig ungdomsverksamhet som sexton-åring. Försök att stoppa en sextonåring som är passionerad över något, som känner att man hittat ett kall. Lycka till. I call bullshit.

Varför blir jag så förbannad på vuxnas försök att trycka ner Greta? Trots att jag inte anser att de lösningar hon ser är de rätta? För att jag tror att världen behöver Greta. Alarmism är inte alltid bra men alarmism väcker upp oss människor som av naturen är lata och förändringsobenägna. Hon engagerar och skapar medvetenhet hos unga och förhoppningsvis påverkar de sina föräldrar och andra vuxna runtomkring. Hon är något gott, nåt att samlas runt, hon är en person som inte har makt men som skaffar sig den genom att bara vara, genom att prata, genom att oförtrutet vara engagerad i det hon tror på.

Jag jobbade som ungdomspräst en gång i tiden. Det gör att jag alltid kommer försvara ungas rätt att uttrycka sitt engagemang, sin passion, sin tro – framför vuxnas rätt att hävda att unga ska vara tysta.

Så. Jag skulle vara grymt stolt om Greta vore min dotter. På samma sätt som jag är grymt stolt över min dotter och min son. Och jag tycker alla som det minsta nedvärderande ska skämmas ögonen ur sig.

Nedan listar jag ett antal länkar till Greta respektive Malena där de debunkar påståenden. Inklusive timelinen; som många hakat upp sig på – att Greta inte startade skolstrejken själv. Om nån fortfarande anser det rätt att hävda massa myter runt pr-byråer, utnyttjande föräldrar mm så notera att ni samtidigt hävdar att de därmed ljuger. Om man hävdar det lär man komma med bevis. Solida bevis.

Här är själva timeline utlagd. På svenska så att folk kanske fattar.
Här är Gretas version.
Om den där talarbyrån.
Det här med böckerna.

Tack alla som delade texten. Tack Oderland för att ni har en sån jäkla bra redundans på servern så att den här gamla bloggen med alla skavanker lyckades hålla sig uppe.

Ps. Den här grejen med PR-byrå är lite rolig i sig. Om det vore en pr-byrå bakom så skulle den vinna varenda pris som finns. Och knappast vara okänd. Det finns ingen sån pr-byrå. Däremot är allt det som händer runt Greta en pr-byrås våta dröm att lyckas med. För ingen gör det. Ds.