Vaknar med ångesten knackande på pannbenet och sittande på bröstet. Jagar den på flykten. Hämtar dottern. Möter farsan som kommer från begravningen av hans frus son. Kickar ångesten i veka livet för att få lite andrum. Går och handlar. Dotter och jag lagar vegetarisk lasagne. Sonen kommer förbi. Vi sitter alla tre och pratar i nästan fyra timmar: filosofi, religion, värderingar. Ångesten sitter i ett hörn och surar. Tack mina älskade barn för en fantastisk kväll.