Fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter-generationen

I ett av veckans avsnitt av Loamjom – en podcast som fått mig att börja lyssna på poddar på allvar så diskuterade Jonas och Mats om det är så att den generation som styr idag kan kallas Fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter-generationen. Detta utifrån att de upplevde att form och typografi som visades i det programmet visade sig nu igen. Jag blev på något sätt inkorporerad i diskussionen. Och det talades om mutor med mera.

Eftersom jag inte sett några pengar eller annat än en märklig merchandise från podden så väljer jag att ta upp spörsmålet här.

Nej, jag tror inte att det är programmet som inspirerat till dagens formgivning. Formgivning tenderar att styras av att formgivare ser någon stjärnformgivare göra något och sen gör alla på precis samma sätt. Plus att de flesta formgivare som kunde vara i Fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter-generationen idag är creative directors, VD-ar eller på andra sätt mest intresserade av att rita streck och fyrkanter. En sak som möjligen kan rädda tesen är att generationen också har ett antal marknadschefer – och det är ganska väl känt att mycket formgivning skapas utifrån deras tyckanden. Men jag är osäker på om parametern “barnprogram från förr” håller så hög grad av påverkan att det kan förklara dagens kommunikationsformgivning.

Däremot vill jag lanserar jag en annan tes: förklaringen till hur det blivit som det blivit i vad som i mediamun benämns som “svenska Twitter”* och därmed “åsiktskorridoren” mm är just influens av Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag har tre indikatorer för detta:

1. Programmet ansåg sig kunna ge klara svar. En hel generation lärde sig att det bara finns ett svar. Eventuella alternativa lösningar, tänka-utanför-boxen eller helt enkelt möjligheten att det inte alltid finns svar var otänkbart. Så är det i det kluster som anses vara Twitter i Sverige.

2. Brasse är ganska enkelspårig. Och visste alltid svaret och var tvungen att berätta det för alla även om han inte gjort sin research eller på annat sätt grundlagt det genom tester etc. Helt enkelt väldigt likt hur människor på Twitter förhåller sig till fakta och sanningar. Extremt styrt av direkta influenser. Brasse, Buzzfeed och klickmonster hänger liksom ihop.

3. Brasses rollfigur är som gjord för Twitter. “Fel fel fel” (fast några fler gånger eftersom man har 140 tecken på sig). Sedan tillstöter en lång förklaring som ibland består av ett uns pedagogik, en rejäl skopa elitism och ofta kryddat med lite härskartekniker.

Så ja Fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter-generationen påverkar antagligen mer än vi vill kännas vid.

* Tittar man på Twittercensus inser man att det finns massor med Twitter utanför den media, politik och teknik-klick som oftast ses som just Twitter.