Parken Zoo-händelserna har öppnat ett stort svart hål. Där man inser att väldigt många svenskar är fullkomligt renons på civiliserat sätt. Mängden hot, hatiska personpåhopp och idiotier går knappt att räkna. Man avkräver självklart avgång för både VD, styrelse och särskilt djurparkschefen: upprördheten verkar ibland vara störst över att hon uppfattas ha ljugit. Alla försök att både be om ursäkt eller förklara och ge sin bild möts av hat och högljudda krav där många också önskar livet ur de ansvariga.
Det är öga för öga som ska gälla. Djur eller människa spelar ingen roll. Det är en fullkomlig uppsjö av personer som på Facebook, under sitt eget namn, skriker ut att andra människor inte är värda att leva.
Det som är i svang är ett antal parametrar som gör att jag blir än en gång beklämd:
- Moralismen utan struktur och filosofisk grund.
- Genommedialisering. Kalla Fakta (följt av andra granskningsprogram och debattprogram) har patenterat snäva vinklar och hårt driven enfrågedriven journalistik.
- Kränktheten. Ibland kränkthet by proxy där man blir kränkt å någon annans vägnar.
- Foliehatteri. Man väljer att tro att den som försöker ge en annan bild av en händelse alltid har en bakomliggande agenda.
- Scapegoating. Istället för att diskutera sakfrågor söks hela tiden någon som ska straffas för saker som hänt.
- Sammanblandning av sak och person. Personangrepp direkt en felaktighet hittas.
Det finns mycket att säga om hur Parken Zoo hanterat Kalla Faktas granskning. Deras initiala höga hästar var ett haveri. Att de lovade att svara togs som att de skulle svara på alla saker som kom in vilket var omöjligt.
Generellt är det ändå så: även om du som företag gjort fel så har du rätt att ha kontroll över din Facebooksida. Personangrepp som dessa går bort eftersom de kan bryta mot flera lagar både PUL och Brottsbalk. Helt enkelt kan man annars välja att åtala Parken Zoo för att inte rensat sin sida från innehåll som bryter mot lagarna – trots att det är riktat mot dem själva.