Det vet vi ju alla att det är viktigt att välja rätt material. Idag insåg jag att detta är något som gäller även i sammanhang där vi (män) inte tänkt på det förut. Följande scen utspelade sig i eftermiddags.

Plats: Maxi ICA (det heter faktiskt så… fråga mig inte varför) i Borlänge. Yttre butiken.

Mission: köpa en stock snus.

Deltagare: Expedit (E) och dennas Kompis (K). Själv är jag typ mig själv men jag säger ju inget mer än ”En stock Knox Extra Strong” och ”Du kan slänga kvittot” så jag får ingen bokstav.

Känsla: Lätt surrealism. 

K: Men har du bandage nu och så?

E: Nä, det är ok nu. Man får ta av det ganska snabbt.

K: Men du får sola och sånt, brukar det inte vara farligt i början?

(hör inte svaret då E hämtar mitt snus i förrådet)

E: Men det är jättebra. Känns som ett riktigt beslut. De är jättebra i Linköping.

(K säger något som jag inte riktigt minns men det handlade typ om att det är många som gör det.)

E: Jättebra. Och man känner direkt hur självkänslan växer. Det låter konstigt men det är faktiskt så.

K: Ja och det är ju klart värt det. Vilket material har du i dina?

Nånstans här inser de (och jag som börjat lägga ihop två och två) att de diskuterar plastikopererade bröst och att jag liksom är närvarande utan egen förskyllan (förutom att jag vill köpa billigt starkt snus) så de tystnar, mumlar lite om att de kanske inte ska diskutera det här och rodnar lite. Själv känner jag mer att jag inte kan riktigt göra mer än att försöka att hålla masken och inte titta på E eftersom det säkert kunde tas som att jag inte kollade in hennes ögon eller namnbricka…