Ranelid – som att se påven dansa hip hop

Inlägget gjort av Deeped

Det här med Melodifestival. Jag är lite sådär splittrad inför det. Jag har ju genom åren både livebloggat, skapat #melfest-hashtaggen som året efter togs upp av SVT själva, låtit bli att titta, tittat bakom skämskudde osv.

Jag och dottern fick chansen att kolla på genrepet (tack @sebrob) i Leksand på lördagseftermiddagen. Så – vad gör man som en god far. Man sätter sig i bilen och kör upp till Leksand och Tegera Arena. Det var inte så mycket folk och gissningsvis hade många lyssnat på varningarna om snöoväder, drivis och armaggeddon (fast det var mest plusgrader och saltkladd. Det var kul. Inte sådär ”titta på U2 på Ullevi”-kul men det är alltid annorlunda att se saker live. Och så skulle ju Ranelid vara med.

Jag tog inte med mig någon riktig kamera eftersom man vanligtvis inte får ta med sig såna. Men jag hade kunnat ta med mig en bazooka in på Tegera Arena utan att någon märkt det. Trots att Ranelid skulle uppträda… Kolla fler bilder på Amandas blogg – hon tog med kompaktkameran och tog en del bra bilder. Sen ska vi inte prata mobiltäckning: Telenor verkar anse att Leksand ingår i övre Norrland och det där med mobildata inte är intressant. Det var lögn att få kontakt med Twitter under hela tiden inne i Tegera Arena. Uselt. Verkar som om Molly Sandén hade samma problem.

Så kom Ranelid på slutet – jag satt i en smärre chock. Det är som att se påven dansa hip hop. Det är så svulstigt och konstigt att det inte går att säga om det är bra eller riktigt jäkla uselt. Att låten är skriven av samma snubbe som skrev ”Zlatan”-låten innebär att ni kan tänka er själva musikinramningen. Och Ranelid går omkring på scenen och reciterar texter typ:

om kvinnan säger nej till mannens säd i 60 år, så dör mänskligheten ut

och människan de plockat fram för att sjunga med honom, Sara Li, kan man lugnt säga bara blir utfyllnad. Det här är Ranelid-show och jag satsar på att han faktiskt går direkt till finalen: hörde många runtomkring som tyckte det var ”bra”. Själv skrev jag till @ronnieritter att

Det är lite så jag känner fortfarande.. Var det bra? Fan vet. Kommer det att hålla. Antagligen. Ranelid är på något sätt ett fenomen som inte lämnar någon oberörd.

För övrigt så skulle jag säga att Molly Sandén har en minst sagt intressant goth-inspirerad klädsel. Hon sjunger riktigt bra men det är en såsig ballad – dock har hon i stark konkurrens med Mattias Andréasson snyggaste scenografin. Love Generation tror jag har chansen att gå till andra chansen mer tack vare att det är Red One som varit med och gjort låten snarare än vare sig scenshow eller låt. Den här lätt katolska levandeljus-balladen som Maria BenHajji gör har jag svårt att tro kan gå vidare. Dock noterade både jag och dottern att under den beiga draperade klänningen hade hon ett par riktigt läckra pjuck. Youngblood var så dåliga att jag funderade på att gå och hämta kaffe. Andreas Johnson levererar en… Andreas Johnson-låt. Det är bra, han är säker på det han gör men det är inte något som sätter sig. Kvar är då den minst kände medlemmen i gamla EMD: Mattias Andréasson och well: det är kanske inte så konstigt att han är det. Slutligen Carolina Wallin Pérez är emo-kidsens favorit och säkert kommer en del pk-aktiga innegänget. Skulle passat bättre på P3Guld tillsammans med First Aid Kit.

Mitt tips är: Ranelid och Li och Molly Sandén går vidare till final. Love Generation och Andreas Johnson till Andra chansen. Men jag sätter inte så mycket pengar på det. Svenska folket är sällan rationellt vare sig när det gäller att rösta i Melodifestivalen eller i demokratiska val.

Men Amanda var glad och jag älskar att kolla på produktionen. Vi kan lugnt säga att det är många kameramän som krävs för att fånga glädjen och sorgen i samband med omröstningen.

Uppdatering: Hanna Fahl har samma känsla som mig: surrealistiskt med Ranelid på scen.

Uppdatering: Tre av fyra rätt också på placeringar.