Ganska många läser Backman. Själv gör jag det när någon tipsar om något riktigt bra. (det gäller numera det mesta – Twitter och FB är min löpsedel numera). Senaste inlägget är skönt positivt feelgood: kärlek. Läs också vilket fantastiskt kommentarsfält: det visar verkligen att det finns annat än dryga, arga och elaka kommentatorer som bilden lätt blivit efter sommarens diskussion om artikelkommentarer.

Självklart kom det ett svar och jag tycker sånt här är faktiskt lite småmysigt i en alltmer uträknande sociala mediesfär:

Imorgon ska jag prata om vad Twitter är i Radio Västmanland (typ 12.15-tiden) och jag och @NinniU har under kvällen just pratat om sociala medier, vad det är bra till och utvecklingen – och det här blev jag glad för att hitta: det känns skönt att det fortfarande finns såna här nedslag. Och det är fascinerande att tänka hur Backmans blogg blivit ett eget litet socialt nätverk där kommentatorer börjar känna igen varandra och liksom bygga sitt hem just där.