Petzäll, hasharna och vad vi vill tro

Dagens nyhet om att SD-topparna skulle under flera år haft tillgång till inte bara exempelvis Falkvinges mail utan också flera journalisters mail briserar i full skala just nu. Det började med att William Petzäll på ett Twitterkonto har börjat att skjuta ut sk hashkoder för olika journalisters mailkonton – koder som bevisar att man kan ta sig in i deras mailkorg och läsa det som finns där. Det är både dataintrång och även bör det betecknas som brott mot meddelarskyddet – och då personerna som påstås haft tillgång till kontona är riksdagsmän så är det oerhört allvarliga anklagelser.
Problemet är att ingen vet om det är Petzäll som står bakom kontot – han är enligt uppgift tvångsintagen enligt LVM och har inte tillgång till dator eller telefon enligt uppgifter.

Det innebär att vi egentligen inte vet vem som kommer med uppgifterna. Det är skrämmande på många sätt och ett angrepp på demokratin. För det kan vara någon i Petzälls närhet som har tillgång till honom och de gör det tillsammans, det kan vara han själv – men det kan också vara en double jeopardy och faktiskt vara någon bland SDs motståndare som väljer att skapa högsta grad av turbulens.

Oavsett vilket så innebär det att SD knappast kommer att undvika ännu mer skada än som redan gjorts genom de många turerna runt Petzäll själv. Och om det är motståndarlägret som valt att satsa på en riktigt smutsig under-radarnkampanj så är det allvarligt då de har haft tillgång till samma konton.

En ytterligare intressant aspekt blir också då: vad vill vi tro om det? Hur mycket kommer “ingen rök utan eld”-argumentet användas? Om det är motståndare som väljer att göra det så är frågan om vilket pris kampen mot anti-demokratiska rörelser och rasister får bli. Att man själv hamnar i samma fåra?

Källor: Expo, Expressen, Aftonbladet, DN.se, Ajour, Sydsvenskan.