Bakom dörren

Jag tycker om urbana miljöer. Jag är måttligt road av skogspromenader och att leta efter någon avlägsen äng att ha picnic på. Jag gillar städer, jag gillar bebyggelse och det handlar nog väldigt mycket om att jag är sjukt nyfiken på hur människor beter sig, hur man lever sina liv. En av mina gamla drömmar är att läsa mer urbansociologi än de fem poäng jag läste i Uppsala.

När jag har tid att gå en promenad i städer, oavsett om det är här hemma i Borlänge eller i Stockholm eller ute på ön så funderar jag alltid över vad som finns bakom de många gångerna mycket likartade fasaderna. Jag fascineras av insikten hur olika vi är, hur vi kanske på ytan lever på ett likartat sätt men ändå döljer sig helt unika liv bakom varje dörr.

När jag ser bilderna som just nu rullar runt från ett hus i Kista så får jag samma känsla: bakom den rätt ordinära husfasaden döljer sig här en inredning som man aldrig sett. Jag gjorde några skärmdumpar eftersom bilderna lär försvinna när huset är sålt:

Man kan roat förfäras över menageriet av både änglar, apor och hästar men jag blir glad eftersom någon faktiskt gjort det man tycker om. Låtit sin smak genomsyra och fascinera oss andra. Jag försöker att utröna vad det kan vara för människor, vad de jobbar med, hur de tänker när de inreder och vilka drömmar de kan ha. Bilderna skapar lika mycket häpenhet som nyfikenhet.