Roundup: vad ska jag rösta på då?

Ett visst engagemang har uppammats att försöka svara på min uppmaning. Det intressanta är att få inser att jag gav dem ett sätt att faktiskt beröra mig: jag beskrev vilka delar som är intressanta för mig:

Varför ska jag: som egenföretagare, internetgeek, pappa och man rösta på just er?”

Få tog chansen att faktiskt gå utanför sin egen politik och sätta den i den kontext som jag som mottagare är i. Kajsa valde att inse det – ingen annan har ännu lyckats att ta sig utanför sig själv och partiets nyckelfrågor. Det tror jag är ett av problemen för partierna: man utgår från vad man själv vill säga – inte nödvändigtvis vilka frågor som den som lyssnar finner viktiga. Visserligen påpekar valforskarna att väljarna är konservativa men frågan är då: en väljare blir lätt biased över vilka frågor som partierna bestämmer sig för – och samtidigt så innebär det att saker inte bottnar i det egna livet. Istället utgår man i bästa fall från sina egna intressen, sitt eget liv – men det var inte min fråga – eller från partiets bestämda linje. Den som har varit mest idog är Britta Sethson – men med en minst sagt konfrontativ inriktning. Jag är inte säker på att sossarna vinner på det. Men jag ger henne poäng för engagemang i alla fall.

Sophia visar styrkan i Piratpartiet: att det hela tiden är föränderligt och att det är individens engagemang som bygger det. Samtidigt blir jag är fundersam över det märkliga svar Engström ger utifrån min:

Men om Alliansen vinner stort och SD kommer in finns det bara en statsministerkandidat, eftersom Mona varken kan eller vill regera med ett stöd som består av S + V + MP + SD + PP.

Menar han verkligen att Reinfeldt är den enda möjliga eftersom han kan tänka sig att regera med stöd av SD? I sådana fall funderar jag över vart PP tagit vägen de senaste dagarna… Jag förstår faktiskt fortfarande inte hur han (och resten av partiledningen?) resonerar.

Har jag förändrat min åsikt? Inte än. Men jag har tid på mig.