Piratpartiet går på grund

@britstakston skrev om problemet med founders syndrome i samband med att Rick Falkvinge var på Reboot och onekligen är hon framsynt i sin text.

Jag har helt klart legat nära Piratpartiet och många gånger gör jag det fortfarande men när valmanifestet kom kändes det plötsligt som många frågor var oerhört märkligt formulerade, jag kände mig mycket distanserad till flera saker: för mig är mycket av det som skrivs runt upphovsrättslagstiftningen i valmanifestet världsfrånvänt. Jag menar att upphovsrätten måste förändras – min inriktningen är att den framförallt måste bygga på en icke-statlig egenreglering. Piratpartiets valmanifest upplever jag som extremt inriktat på att lagstifta tvärtom. Det finns många bra saker men när det också kommer till att blanda metadiskussion med just-nu-frågor och där barnporrfrågan blir en valfråga så kände jag mig mycket avlägsen från det.

Precis som Tallmo kände jag det mest som rätt förvirrat. Jag funderade om det handlade om ett problem med att det finns så många olika viljor i partiet men nu börjar jag oroa mig för att det är en ren Falkvinge-produkt.

Det jag gillat med Piratpartiet är att man många gånger sett konsekvenserna längre än just i sakfrågan: integritetsfrågan är extremt viktig och genomsyrar så många andra sakfrågor; yttrandefriheten har blivit central när människor idag faktiskt har tillgång till plattformar för att säga sin mening. Jag har inte svårt att se hur den gamla makten gärna vill försöka undertrycka denna utveckling.

Piratpartiet har senaste veckorna varit de som vågat ta ställning mot det utökade tittförbudet där fiktionaliserade figurer i serier blivit bedömda som barnporr, något som även juridisk expertis nu motsätter sig, liksom att PP valt att stå upp för Wikileaks när övriga partier varit oerhört tysta.

Men att från det plötsligt mena att barnporr generellt ska legaliseras, och att i sitt valmanifest sätta det som en viktig fråga är oerhört märkligt, en pr-katastrof och för min del kommer det krävas i princip att PP nu gör sig av med sin founder. PP på ett bräde tappat hela sitt momentum och sin politiska kraft. Rick Falkvinges uttalanden är huvudlösa, förvirrade och slår sönder allt förtroende för honom – och i sin tur Piratpartiet. För även om de är snabba ut att förklara sig så är skadan redan skedd: även om det är så att man inte vill att barnporr ska legaliseras så kan jag inte längre lita på att inte Falkvinge uttrycker sig klumpigt igen.

Ok. Det är inte vad man står för. Varför säger man det då? Varför väljer man att definiera barnporrlagen som en valfråga? Diskursen om fiktion som övergrepp är viktig men knappast en så generell fråga att man går till val på den. Ska man diskutera det här måste man vara stenhårt skärpt. När man behöver diskutera på ett metaplan måste man vara oerhört försiktig: det misstaget kommer stå Piratpartiet dyrt.

Efter EP-valet skrev jag att Piratpartiet nu måste visa sig värdiga. Det har varit lite si och så med det. Nu kan man diskutera om inte ett så ungt parti ska ha rätt att göra misstag, och att man inte kan begära att ens partiledare ska vara perfekta. Det är inte det jag säger. Men att uttrycka sig klumpigt i en så här känslig fråga visar att man faktiskt gjort sitt. Riksdagen må vara meningen att det ska vara folkets representanter som innefattar men fortfarande måste det vara personer som kan hantera media, uttala sig ordningsamt och faktiskt vara professionella. Det går inte annars.

Jag vill tro på ett parti som vågar stå för stor frihet och samtidigt stor integritet: men jag har oerhört svårt att ge mitt stöd till ett parti som inte förstår att strategiskt och taktiskt välja sina strider, utnyttja media på ett sätt som gör att man kan vinna istället för att plötsligt hamna i ett sånt oerhört underläge som nu.

Jag känner så många goda pirater, personer som jag nu lider med eftersom jag vet att de inte alls står för någon legalisering av barnporr. Personer som jag tycker mycket om och som jag håller för högt både när det gäller inkännande och intellekt.

För min del ser jag inget annat än att, trots att det bara är en månad kvar till valet, det enda sätt som Piratpartiet kan rädda ansiktet är att snabbt låta sin partiledare träda tillbaka för personer som inte snubblar på definitionerna. För min egna del kommer jag inte att lägga min röst på PP som det är nu. Det blir en lång uppförsbacke nu.

Uppdatering: Tyvärr innebär mitt ställningstagande att man också ser hur illa ställt det är i PP. Jag blir anklagad för att vara en del av en samlad attack mot Rick Falkvinge (edit: OlofB har backat på den punkten) samtidigt som bloggskribenten orerar om att skilja mellan sak och person. Och många försöker få det till att det är en ”vinklad” intervju. Problemet är ju att det finns att lyssna på. Edit

Det man måste inse i det här är att det inte går att skilja på det: Piratpartiet står under samma medielogik och samma politiska taktiska krigsskådeplats som alla andra. Vad jag vill minnas så är det inte så att PP:are låtit bli att prata om Sahlins Vuitton-väska och liknande. Det som nu hänt är att Piratpartister inte bara kommer att bli anklagade för att endast vilja ladda ner saker gratis utan också att de vill kolla på barnporr. Det är just vad som är problemet.

Oavsett om Rick Falkvinge slant med tungan, om han är felciterad (hur man nu kan bli det i radio…) så måste man se till att göra något åt det. Time out, byte – nåt för att visa att man tar kritiken på djupaste allvar.

Jag kan bara säga så här: det är PPs smala lycka att Folkpartiet lyckats klanta till det ännu värre med burkaförbudet…

Uppdatering: Och antipirater som den här är lika jävla korkad om ni ursäktar svenskan…  Nu är jag helt plötsligt medlem i Piratpartiet. Folk kan verkligen inte läsa eller bryr sig inte ett skit om att göra sin research. Solitt skriver som vanligt HAX. Kent Persson menar att PP är körda precis som Peter Andersson. Själv har jag ännu förhoppningen att de krishanterar det här på rätt sätt. Det som slår mig är dock att vi idag ser att pp:are menar att ”lång uppförsbacke” är lika med ”körda”.

Och ja. Jag står för min kritik mot Falkvinge. Det har inget med honom som privatperson att göra – utan helt enkelt att jag inte ser att han längre kan fungera som partiledare för Piratpartiet. Hultins påpekande om att han kör med majestatis pluralis i sina krishanteringsförsök gör mig beklämd. Vad jag förstått går det nu ut ”aktivistmail” till piratpartister – vad det står i dem vet jag inte men tittar jag på de pirater som rör sig i kommentarsfälten så är det ”aktivt försvar genom attack” som gäller. Oavsett vad personen tidigare tyckt och skrivit om partiets sakfrågor, oavsett tidigare uttalanden om Piratpartiet. Det är sorgligt. Håller med Hultin när han skriver:

Rent instinktivt så vill jag inte slå på PP, eftersom jag delar uppfattning med dom i ett stort antal principfrågor. Tyvärr så har det nu skapats ett problem.

Uppdatering: Läs också 14-åriga Calandrellas inlägg i frågan. Själv piratpartist, själv oerhört skarp i många frågor.

En del kommentatorer väljer först att anklaga media för att vilja PP illa, att de redigerat fel, inte valt att sätta sig in i Piratpartiets program osv. Sedan anklagas jag för att inte förstå att det Falkvinge menade var teckningarna som man sedan förklarar innebörden i – vilket markant visar att man själv inte orkat ta reda på mer och faktiskt göra det man anser att media ska göra. Idag är det tyvärr så att vissa medlemmar i Piratpartiet gjort mig än mer skeptisk till det.

Andra undrar över varför jag anser att det är en så stor sak när jag i sakfrågor håller med PP. Man röstar ju inte på en person utan på sakfrågor. Det är inte sant. Partiledaren är viktig som en person som frontar sakfrågorna. Vill man inte det ska man inte ha partiledare. Och att den här krisen gör mig beklämd beror är på grund av att jag utgår från att ett parti faktiskt hanteras professionellt. Om man ber om min röst förväntar jag mig den respekten att man också ser till att vara bra att hantera media, hantera kriser och professionellt hanterar politiska frågor. Åsiktstorped skriver i en kommentar till sin bloggpost:

Problemet är inte bara Falkvinge, problemet är också att få genomslag. Jag vill, som potentiell väljare, se att PP kan hantera en sån här kris. Enda sättet jag ser att de kan hantera den här krisen och få genomslag i media (tvätta bort stämpeln ”vi som vill tillåta barnpornografi-partiet”) är att Falkvinge avgår.

Jag är böjd att hålla med.