Människans psyke är underligt. Tänker på det när jag sitter och skriver offerter och upphandlingstext. Jag vet ju vad jag kan, jag vet att jag faktiskt tillhör de mer namnkunniga i mitt gebit. Ändå känns det osäkert, ändå är det lätt att känna ”men varför skulle någon välja mig?”. Att kämpa med sin självkänsla, sitt självförtroende och självbild är jag knappast ensam om och kanske är den kampen ibland det som skapar en sämre värld än något annat.

Uppdatering: Per skriver om ett år som frilans. Mycket bra och jag känner igen mig i mycket. Skrev om att vara egenföretagare för lite mer än en månad sen.

Det har varit en bra vecka men mycket intensiv. Igår lanserades Brit Stakstons bok Politik 2.0 där jag också varit en av författarna.

@goranhagglund som varit med och skrivit så självklart min kära kollega @britstakston som skrivit typ 75% av boken diskuterade sociala medier och politik.

Det kommer att bli mer av varan på bloggen: vi ser ju självklart till att inte stanna vid boken liksom.

Kul att träffa alla människor, en del igen, andra för första gången.

Kolla in bilderna av @johanlange eller i min Flickrstream. Jag har precis som Jocke och Emma lägga ut min text på Digitalpr.se under CC-licens.

Filmen av Jonathan aka Bromma-Herman, en ny bekantskap.

Landade i mitt trista rum på Hotell Loginn vid ett-tiden och somnade trots att det var ett av de sämsta hotellrum jag bott i någonsin. Mögellukt, ingen TV, dålig säng och allmänt superusel standard. Dock vacker utsikt.

Annars är det jobb som gäller. I kubik. Ibland funderar man på om det verkligen är värt det här jagandet: tågåkande och att egentligen aldrig lämna jobbet. Andra gånger så vet man att det är värt det. När jag inser hur oerhört roligt jag har det och att jag faktiskt får chansen att jobba med de bästa personerna och det som jag brinner för.