Det fantastiska kostar alltid

Jag överlevde november i år igen. Det tar mer och mer energi för varje år. Jag börjar bli gammal. Ju längre bort jag kommer desto lättare blir det att trampa snett när det går fort framåt.

December är än galnare när det gäller jobb. Nästa vecka är en sån där vecka som när man tittar på den i Outlook-kalendern så kan man bara garva. Det är inte så mycket av tid för annat än jobb om man säger så :). Bland annat startar jag och Entapir-Jesper Social Media Club Dalarna på fredag.

Så är det. Det har gått bra för mig. Allt har inte blivit som jag tänkt mig men jag lyckades med den galna stunten att släppa det gamla trygga än en gång och ge mig ut i det okända. Människor frågar efter mig som både creative planner och fr a som sociala mediestrateg. Jag får lov att säga nej till uppdrag. Jag använder skohorn för att få ihop allt. Jag är lyckligt lottad på det sättet.

Men det finns alltid ett men. Det är alltid något som man får offra för att vinna något annat.

Ett långfinger åt döden
Vi gick över lik
Och skylta’ med vår kärlek,
vårt rika inre liv
Men plåtarna till himlen
var slut när vi kom dit
Och priset vi betalat
För att klassas som elit
Var att vi blev som dom andra

Tack Jocke B för orden. Det är något man måste räkna med.

Vad väljer du att offra?