Fler coh fler börjar ha läst om Twitter. Och många säger “verkar trist” och “tar bara en massa onödig tid”. Det är “bara babbel” och det är “för få för att det ska vara intressant”. Jag kan bara konstatera att det är samma ljud i den skällan som det var 2007 runt Facebook. Idag har Facebook närmare tre miljoner användare. Facebook är en självklarhet för oerhört många svenskar. De som fortfarande försöker säga att de är med i “vägra Facebook” är få – och ses som rätt fåniga. Det är onekligen roande att hitta Svartlings lilla text från 2007. För jag har en viss känsla att han, som idag använder Twitter strukturerat, kanske inte riktigt vill kännas vid den. Jag har en viss känsla att en hel del kan få äta upp tvärsäkra men huvudlösa uttalanden i framtiden.

Twitter kommer att finnas kvar. Det kommer utvecklas till en av den bukett av plattformar där vi socialiserar, och lever våra digitala liv. En av flera. Det är den viktiga slutsatsen som vi kan dra: vi kommer att använda flera eftersom de sinsemellan inte är utbytbara.

Twitter är inte det bästa. Men det är det som finns. Ett tips för er som inte testat: skapa ett konto på twitter.com. Börja följa andra twittrare: gå in exempelvis hos mig och leta upp intressanta personer bland de som jag följer eller de som följer mig. Börja prata lite med folk. Läs och testa. En kul grej kan vara att när Idol sänds samtidigt göra en sökning på #idol09. Det är en sk “hashtag” som kategoriserar twitterpostningar i olika ämnen: i det här fallet handlar det om att kommentera och diskutera programmet Idol samtidigt som det sänds. Istället för att bara sitta i soffan och kommentera det som sker med de få som är i samma analoga rum som dig – varför inte sitta i den digitala soffan med tjugo-trettio personer som tycker till?

Om du sen känner att det var riktigt kul: ladda hem och använd en applikation. Det är ett program som plockar in hela twitterflödet men som har funktioner som saknas på webbtjänsten. Många använder Tweetdeck.

Vi ses där helt enkelt.