Censurens väg in i folkhemmet

Ser hos opassande och Falkvinge att TPB blivit avstängt från nätet. Så slutligen har vi hamnat där vi har en stat som väljer att stänga distributionskanalen utan att det egentligen finns bevis på att det bara handlar om olagligheter. För på TPB finns mängder av lagligt delat material, musik och film som upphovsrättsinnehavarna gjort tillgängliga. IFPI väljer att gå på bred front och anmäla DC-hubbar. Att välja att hota ett företag, som inte ens har direkt affärsförbindelse med TPB för att få bort en sajt från nätet – innan ens ett civilrättsligt mål har kommit upp i domstolen – det känns inte som den rättstat som Sverige gärna ser sig som.

Det hela är onekligen lite skrämmande. Jag tillhör inte de som tjoar om att allt ska vara gratis – jag menar dock att upphovsrätten måste ses över och förändras för att fungera i en värld där det digitala materialet är vid handen. Jag ser innehåll som en commodity som förändras genom tillgång och efterfrågan. Jag sörjer inte TPB som sådant men sättet som det görs innebär att alla som väljer att publicera något, alla som finns på internet nu kan bli avstängda godtyckligt.

Det som görs nu skulle dock kunna säga motsvaras av att tingsrätten förklarar att Stora Enso inte får leverera tidningspapper till en tidning som har en stämning på sig.

Det handlar i grunden självklart att förhindra “vidare brottslighet” men det intressanta i det här fallet är att man väljer att göra det genom att stänga av själva distributionen. Det är helt enkelt dumheter eftersom man då också stänger av de lagliga delar som finns: alltså en sorts censur.

Det hela kan lätt kopplas till hela diskussionen om Aftonbladets publicering av Boströms minst sagt märkliga opinionsartikel runt anklagelsen om att Israels armé skulle stjäla organ från döda palestinier. Kverulant gör en briljant koppling direkt:

har Israel nu försökt dra Aftonbladet inför rätta. I väntan på utslag läggs nu aftonbladet.se på is. Aftonbladets tryckeri har också utsatts för hot och kommer inte att trycka tidningen i väntan på det rättsliga utfallet.

Tyvärr inte helt taget ur luften när man hör de höga tongångar som både israeliska och israelvänliga grupper och personer tar till i samband med det här. För oavsett vad man tror om själva teorin, oavsett vad man tycker om Åsa Linderborgs minst sagt märkliga skrivningar, så är det inte så att en stat ska tvinga sina tidningar till underkastelse. Att en ambassadör från Sverige väljer att be om ursäkt för publiceringen borde rendera henne avsked direkt. Helin är saklig och konstant: artikeln ställer en fråga och det är upp till Israel att faktiskt besvara den. Och svenska staten ska ge fan i att förklara att svenskar skäms för Aftonbladet. Att Israel kräver avståndstaganden och åtgärder mot Aftonbladet är rätt surrealistiskt. Alla de som annars jag kan tycka har en viss intellektuell redlighet väljer att jönsa med i Zvi Mazels fullkomliga vansinne, mot tidningskollegan, är skrämmande. Reinfeldts svar är väldigt diplomatiskt.

För det är en opinionsartikel. Den ställer indirekt en fråga: vad är det här? Skulle vi kräva total faktakoll för opinionsartiklar så skulle det inte bli mycket opinion skrivet. Så enkelt är det. Och ett land som väljer att få sin press att undertrycka och undvika de mindre genomtänkta artiklarna från tyckare och åsiktsmaskiner – det är illa ute. Carl Bildt själv påpekar det märkliga i Israels krav:

Skulle jag ägna mig åt att korrigera alla konstiga debattinlägg i olika media skulle jag nog inte ha tid att ägna mig åt så mycket annat. Och kritik mot en av dem skulle kunna uppfattas som att jag tycker att alla andra är bra.

I vår grundlag står av hävd yttrande- och pressfriheten mycket stark. Och det starka skyddet har tjänat vår demokrati och vårt land väl.

I andra skeden har olika regimer försökt att få olika svenska regeringar att begränsa pressens kritik och frihet. Och de slutsatser vi alla har dragit av dessa händelser är att det är viktigt att vi har det starka grundlagsskydd som vi faktiskt har.

Värnet mot omdömeslöshet, smaklöshet eller övertramp mot grundläggande värderingar i vårt samhälle ligger ytterst och bäst i den fria och kritiska diskussionen självt.

Själv menar jag, trots att jag inte på något sätt gillar deras åsikter, att försöken att mörka bort och inte ta diskussionen med SD – som Reinfeldt uttalat väljer – är odemokratiskt och fel. På samma sätt som att, oavsett dess rättmätighet, inte tillåta alla partier i ett val att göra reklam.  Precis som vilken annan grupp så har alla rätten att uttala sina åsikter, men inte rätten att försöka att censurera och tysta. Troll ska fram i solen – då spricker de. På samma sätt gäller den artikel som Aftonbladet publicerade: ta fram frågorna i ljuset för att då visa hur konstig konspirationsteorin är. Annars fortsätter myterna, annars skapas grogrund för än värre konspirationer.

Det öppna samtalet är viktigast. Oavsett vad det handlar om . Jag sörjer den ton som Israel väljer och att man väljer att göra sig till språkrör för alla judar i världen. Den som en gång varit offer kan välja att vara offer hela tiden eller att resa sig och visa sig större, bättre och starkare. Den som har makten måste vara snäll. Och vi kan inte ha mer av censur och försök att tysta fria ord och människor rätt att säga dumma saker. Eller att stänga av en distributionskanal bara för att vissa delar av den är under utredning. Då har mörkret vunnit.

Uppdatering: är det något som de kan så är det att skriva pressmeddelanden, The Pirate Bay :)

The Pirate Bay regarding Stockholms Tingsfel