Sidlinjen



Dalecarlia Cup invigningen, originally uploaded by deep.ed.

Det finns egentligen (som alltid) en massa att blogga om men förutom att min första ”semesterdag” (jag är ju faktiskt egenföretagare så det där med semester är en chimär) gick åt till att jobba. Förutom det så viks den här veckan till fotboll. Eller snarare det där som jag ofta, innan jag fick barn boendes i Borlänge, gjorde narr över: jag är fotbollsfarsa. Det är Dalecarlia Cup och sammanlagt kommer Solstickan och Terrorprinsessan att spela tio-elva matcher. I ett väder som är ungefär som i mars. Men vad gör man inte för ätteläggen?

Dagens matcher var dock två varav jag endast bevistade Solstickans match. De spelar bra tioåringarna. Det är snygg fotboll med klara positioner och då och då riktigt bra fotboll. De vann mot Gustafs och Solstickan gjorde nästan mål: en klockren ribbträff. För övrigt spelar han oftast i framskjuten backposition och idag var kanske en av hans bästa matcher någonsin. Det erkände han själv när vi efter matchen traskade mot bilen i regnvädret.

Terrorprinsessans lag förlorade tyvärr. Deras fotbollsspel består än så länge av taktiken ”svärm” dvs. alla är där bollen är hela tiden. Det är rätt roligt att se – en kluns med barn rör sig över planen i en sorts bensparkande svärm. Liknar mer rugby än fotboll. Men det är så det är i början. Och hon tycker det är kul.

Imorgon ska jag och Solstickan vara på Sportfältet tio i åtta på morgonen. Tio i åtta. Det är fan inte mänskligt. Själv gör jag så att jag tar med mig en termosmugg kaffe, släpper av sonen, parkerar bilen och sätter mig att jobba i en halvtimme innan matchen startar någon gång vid halv nio. Effektivt även om Opeln inte är världens största kontorsrum. Å andra sidan är min HP2140 inte så stor så det går på ett ut.

För övrigt siktar jag på att den här veckan lyckas tömma garaget, laga altanen, städa hemmakontoret, laga gamla laptopen etc. Bara så att ni vet.

Och just ja, vill bara berätta att LordFredruk aka Kontaktmannen blev pappa natten som var. En tjej blev det. Och som vanligt fick jag skäll av HS att jag inte frågade om längd och vikt. Än en gång inser jag att det finns viss genusskillnad i det. Jag funderar om det är någon sorts ”då vet jag hur det känns eftersom våra barn vägde XX och var YY” eller fan vet. Jag menar – de blir en och en halv meter långa och spelar Mario Cart i slutänden oavsett hur stora de är när de föds :).