Jag läser i dagens DT-ledare att Pontus Selderman, bolagsjurist och en duktig immaterialrättsjurist från Falun (han hjälpte Leksandsbröd att spöa Wasabröd när det gällde Moraknäcke), menar att TPB-domen är rätt eftersom TPBs intentioner var att skapa en tjänst för att dela upphovsrättsskyddat material. Han skriver bland annat:

I tingsrättens dom redovisas hur företrädarna för TPB tillhandahållit ett system för nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material, fullt medvetna om att det skulle komma att användas för olagliga syften.

Det är ett ganska fantastiskt stycke som han levererar. För det är i bästa fall dumt i värsta fall ett flagrant försök att propagera för en inte helt med sanningen i överensstämmande bild av världen. TPB skapades för att dela filer. Utan att lägga några aspekter på vilka filer som delas. Genom att försöka påskina att det enda som delats är olagligt kopierade filer så gör Pontus S ett skarpt felslut och menar att det som ska bedömas av rättsstaten är människors intentioner med vad de gör, inte vad själva produkten av deras intention blir. TPB är ett system som ger möjlighet att dela filer oavsett dess upphovsrättsliga status: jag kan lägga ut min musik där – och då jag äger upphovsrätten så är det faktiskt lagligt att dela de filerna. TPB lägger inga moraliska aspekter på vilka filer som delas och det är det som är problemet för Pontus S och andra inom upphovsrättslobbyn. Och ja, självklart handlar TPB om att utmana det gamla sättet att se upphovsrätt; men det som en person bör dömas för i Sverige är hennes handlingar – inte hennes intentioner.

Det som vi ser i TPB-domen är snubblande nära en rättsstat som dömer människor för deras tankar snarare än deras handlingar. TPB-domen lutar snarare åt en dom om uppvigling än att faktiskt vara en dom mot det som skapats på sajten. Det är en rätt skrämmande utveckling. Rent praktiskt innebär det att om jag uppfann en drog med intentionen att döda men drogen visar sig vara ett kraftfullt medel mot cancer så skulle jag principiellt dömas för min initiala intention – inte bedömas för vad själva produkten av mitt arbete blev.

TPB-domen handlar om kontroll och är en dom mot crowdsourcing och UGC (user generated content) genom att den åter sätter tjänsteleverantören och inte användaren som ytterst ansvarig för innehållet. Den bygger på intentionen snarare än tjänstens reella användningsmöjligheter. Den är en av flera exempel på domar som går emot internets icke-linjära utveckling.

Att Pontus Selderman väljer att skriva det han skriver visar tyvärr att vi är på väg mot en öppen konfrontation mellan två olika synsätt där striden kommer att bli stor.