När jag läser Joshens briljanta postning om Liza Marklunds senaste krönika börjar jag fundera över om det här inte är en oerhört intrikat pr-sväng. Jag var inne på det redan här. Är den bra? Nä, men fan: hur många av oss bloggare skulle skrivit om Mats Ronander och gamlingarna i det där bandet med extremt fånigt namn. För det känns minst sagt osannolikt att 80000 nedladdningar skulle gjorts av deras skiva (har ni hört skiten?) plus att det hela är så falsifierat som det kan bli. Och Liza Marklunds förtroendekapital är typ tvåsiffrigt på minus.

Så frågan är då: är Liza Marklund en nyttig idiot? Eller är den här ”Johan” en fullblodsplattskalle?

Eller är det en blind som leder en blind?

För det börjar kännas som om någon fått den rätt twistade men uppenbarligen funktionella idén att använda sig av länkbeten för att få ut namnet på gruppen efter att de själva gjort en sån idiotisk affärsdeal som de gjort. Helt enkelt utgår man då ifrån att alla som läser en massa bloggar – och som är i rätt ålder (typ 50 frånskild lätt alkoholiserad och gillar Stones för att de känns fräscha och rebelliska) – helt enkelt springer till Coop nu för att köpa skivan. Eller så ville Marklund att bandet skulle hamna på TPB, som Erlandsson föreslår.

Eller så ser vi nu årets – eller kanske årtiondets mest korkade publicering. Och tja, man kan tycka att Liza Marklund visar en oerhört okunskap: men fan om inte Expressens chefredaktör Thomas Mattson får ta på sig en del skuld – det här handlar inte om åsikter: det handlar om rena faktafel. Det här är en sån idiotisk drapa – som både kan gå under textreklam eller falsarier och faktaförvanskning. Sånt som han förklarat ska rättas till. Hittills har inte Expressen ens bemödat sig att lägga till blogglänkar på Marklunds krönika:

Intressant nog verkar Expressen, vars nye chefredaktör Thomas Mattsson nyligen berättade att man skulle börja visa blogglänkar till sina artiklar på nätet, hittills inte alls notera de många upprörda röster som höjts mot sin krönikörs märkliga uttalande.

Uppdatering: Mattson ska ha en eloge. Han är snabb på det hela. Rättelsen är gjord:

I söndags skrev Liza Marklund i sin krönika att gruppen Stockholm Stoner utsatts för 80 000 illegala nedladdningar av sin skiva. Det är fel. Uppgiften kom från flera olika torrentsidor som presenterar falska sökresultat.

Ska man översätta det så står det väl i princip ”Liza Marklund, du är en id…”.

Nämnde Johan från det där Coop-bandet har också försökt förklara sig i en kommentarstråd på Myspace. Problemet är väl att det uppenbarligen blir väldigt fel, ofta, när han tänker. För det hela är fasen en fascinerande räcka av dumheter… Det gör liksom nästan ont i logikcentrum att läsa.

Uppdatering: Emanuel ger heligt förbannad råsop mot Marklund och det dravel hon lyckas att prestera i sin krönika.

Och nej. Jag tror inte att det är ett smart PR-trick. Stockholm Stoner och Liza Marklund är ignoranta, okunniga och pinsamt omedvetna om att det är de som bevisar att skivbranschen är död. Musiken däremot kommer hitta nya vägar – om man inte försöker påskina att det är nytänkande och exklusivt att fixa en deal med Coop.

Mikael Zachrisson är klockren i sin analys:

Alla de här historierna pekar bara på en och samma sak: Det är idag väldigt svårt för gammelmedia att hävda att det skulle vara mer korrekta och ”sanna” än bloggarna. Kraften i att flera människor kan granska en uppgifter är starkare.
Som jag ser det har gammelmedia bara två val, om vi ska någon sorts trovärdighet kvar: Antingen måste sluta lura våra läsare. Fel är fel och rätt är rätt. Kolla fakta före publicering.
Eller, ännu hellre, släpp in bloggarna, läsarna och gör dem till medproducenter på sajterna. De gör så gärna jobbet, både bättre och billigare.

Uppdatering: Krönikan är nu rättad och den blir sannerligen fullkomligt meningslös utan några som helst bevis. Det är någon som stjäl Stockholms Stoners musik – problemet är att alla nu vet att ingen faktiskt gör det…