Jag är jättesjuk. Skit fan jävla superförkyld. Det stressar mig eftersom det finns en jävla massa saker som måste göras innan den sjunde januari. Och en del som hade behövt blivit gjort innan idag. Men om huvudet känns som en boll av snor så är det inte så mycket att göra.
Det är roligt att utmana min kära vän Dabitch. För hon hatar utmaningar – men när hon gör dem så gör hon dem rejält. Kolla in hennes svar på musikutmaningen… det är i sig en historia om ett liv. Fick till och med en liten tår i ögonvrån av den sista historien. En annan som också gjort det är MJV. Uppdatering: Även Åsa har gjort utmaningen på sin nya blogg och LouiseP har gjort sin patologiska lista, precis som Emma på Opassande.
Blondinbellas uttalande om att Karl-Bertil Jonssons jul kändes som om det kunde blivit en axelryckning om inte en massa bloggare gått igång på det. Herregud – varför ska sansade vuxna bloggare ta henne på allvar? Ja, hon är 18 men det finns 50-åringar som knappast kan kallas mogna. Hon vet väl fan inte ens vad AFA är för något. Och hon vädrar bara en extremt trist reaktionär populism. Jag håller inte med Arvid Falk. Framförallt kan man se det från ett annat håll: varför ska inte hon få tycka så? Argumentationen har handlat om att hon på grund av sin framgång inte bör skriva såna saker: herrejävlar – ska vi plötsligt ha bloggcensur om någon blir framgångsrik?
En annan som fått fiskarna varma är Karolina. Igen. Och hon går också i svaromål efter sin debattartikel som hissar Anders Borg. Ok, det kanske inte var den bästa debattartikeln som tagits in, och det kan nog diskuteras varför Expressen valde att ta in den men jag tyckte den var rolig: istället för att torrt bara bena ut politiken så tog det upp bland det viktigaste för en politiker idag: personal brand – hur ser du ut, vilken bild skapar du av dig själv. Tyvärr lyckas Chadie på Kulturbloggen generalisera sig in i sitt vänsterhörn när hon sätter Lassbos åsikter som generella ”högeråsikter”, och uttrycker för länge sedan obsoleta sanningar om att ”yta spelar ingen roll”. Om Chadies åsikter är gällande inom socialdemokratin så borde deras nästa bok bli den gamla klassiska ”Amusing ourselves to death” av Neil Postman som redan 1985 visade att TV-mediet gör att ”cosmetology has replaced ideology”. Det vore onekligen en intressant aspekt att lägga för Laakso när han ska fortsätta sitt jättejobb i att lista och läsa s-bloggar. Hur många av de som är politiker förstår att jobba med sitt personliga varumärke? Vad gäller Anders Borgs politiska uttalanden den senaste tiden så tycker jag nog att sossarna ska oroa sig: han har ju fan låtit som en sosse sedan finanskrisen började.
Jag gillar Piratpartiet men det här gör mig fundersam. Rick är en fantastisk entreprenör men om man ska bli ett parti som med stor sannolikhet kan röra om i mandatförteckningarna – bör man inte då ha lite mer ordnade ekonomiska strukturer? Jag förstår problemet och tycker att Rick självklart måste få ekonomi i sitt liv men jag menar: i Sverige är det ekonomi som motsvarar engelsmännens intresse för sina politikers sexvanor… Rent pr-mässigt kan det här bli en riktig stötesten när PP faktiskt visar sig hota den svenska politiska nomenklaturan: tro inte att Schlingmann kommer att låta bli att kolla igenom varje litet öre som rört sig… De argument som jiddras i sfären om att hans uträkning på 20 lök är högt är löjliga. Ronge lyckas också blanda ihop äpplen och päron när det gäller att jämföra Wikipediainsamlingen och Falkvinges bön om ekonomiskt stöd.
Martin Jönsson var tidig med att blogga som tidningsmänniska – och fr a att blogga om medier och reklam. Jag minns att jag tänkte att det äntligen kan bli lite mer fart på den delen – det var lite ensamt 2003 när jag startade Researcher. Nu slutar Martin att blogga eftersom han blir redaktionschef för SVD och jag förstår hans känsla av svårighet inför att kunna fortsätta att förhålla sig objektiv i bloggandet och samtidigt vara en viktig varumärkesagent för tidningen. Jag har ju själv vissa personer som starkt ifrågasätter mitt bloggande kontra att vara delägare. Roligast inspel är såklart RvdBs som inte kan fixa att bli kallad ”blogghatare” och ”överlöpare” – men får nog leva med det ett tag till. Läs också Jockes syn på att en av de bästa av mediebloggarna slutar.
Så en sista grej: nu har jag nog bestämt i vilket fack Deepedition ska finnas: metablog. För under året har jag blivit utsedd till mediablogg, politikblogg, dagboksblogg, skitblogg, företagsblogg (i princip eftersom RvdB anser att jag tjänar pengar på den…). Så mer meta vete fan om man kan bli :). Deepedition kommer fortsätta att handla om ”allt det andra”. Nu går den in på sitt fjärde år, jag går in på mitt åttonde år som bloggare och det kommer säkert att hända en massa saker. Stay tuned. Gott nytt år.