Alla minns vi den stora diskussionen om hur Muhammedkarikatyrerna försvarades och hoten mot upphovsmännen och de tidningar som valde att publicera teckningarna. Det var stora ord om frihet och rätten att uttrycka sig även om det trampar personers tro och åsikter på tårna.

Under sommaren har kinesiska idioter hotat såväl personal som reklambloggare som skrivit om Röda Korsets Ungdomsförbunds kampanj inför OS. Det blir en del, efter att en del av oss på att Åsk blir hotad. Men det är inte de stora diskussionerna, de yttrandefrihetsteoretiska åsikterna som rör sig just nu (förutom Medievärlden som lyfter frågan rejält).

Min vana trogen så blir jag lite konspiratorisk:

• Det handlar om reklam. Reklam är fult per se. Att reklam skulle handla om yttrandefrihet går inte att förstå för vissa. Till skillnad mot teckningar av Muhammed av en erkänd konstnär.
• Kinesiska studenter är goda i den allmänna synen efter Himmelska Fridens Torg 1989. De kan ju inte vara intresserade av att försöka tysta någon? Det är ju fundamentalistiska muslimer som är de onda.
• Det är en bloggare som hotats – trots att hon gjort samma sak som journalister gjorde i Muhammeddiskussionerna: objektivt berättat om saker (och också tagit med det faktum att bilderna i kampanjen inte var fullt rätt). Bloggare är vilda och icke-att-tro-på.