SJ lyckas att sälja något som inte finns

Nu har SJ lyckats igen. De har uppenbarligen funnit den heliga gralen för företagare: de säljer det som inte existerar. De har sålt på mig en plats som inte finns. Nummer 13 i vagn 2 på tåg 48 mot Borlänge – den finns inte. I en första klass-vagn. Till på köpet får jag jaga konduktören genom tåget – med min jävla tå som nu smärtar helvetet. När jag väl fick tag på honom så sa han: “Det här har jag skrivit till dem om sex gånger. Men tyvärr tåget är fullbokat, jag kan inte ge dig någon plats…” Sålunda sitter jag nu på en plats som inte är min, förhoppningsvis får jag sitta här fram till Sala. Kommer jag få någon som helst ersättning? Självklart inte – jag får ju åka med…

Det är andra gången det händer. Problemet är att SJ inte är intresserade av att egentligen förändra sin image från den monolitiska tysta ouppnåeliga apparat som de valt att bli – och lyssna på sina kunder.

Hur fan lyckas man vara så jäkla dumma i huvudet som SJ konstant lyckas vara? Visst – de har, trots att de är ett “vanligt företag” ett principiellt monopol. Jag har inget val än att åka med dem om jag vill fortsätta att bo i Borlänge och jobba mycket i Stockholm. Det vet de så de skiter i mig som kund och konsument. De bryr sig inte om såna petitesser som att folk kan köpa rätt dyra biljetter till en plats som inte finns.

Jag skulle skämmas om jag vore King och gjorde reklam för SJ. Va fan “heroes”… yeah right. Dock måste jag säga att konduktören på det här tåget (tåg 48 den 080808 – skriv upp det är en hjälte, han är tillmötesgående och nu när jag frågade hur det hela skulle fungera så sa han att “vi ska lösa det”. Det är kundvård det.

Uppdatering: Det är ju inte bara jag som råkar ut för det. Erika Cyrillus skriver på Brännpunkt om det och Joakim Trolle jämför SJ med tågresor i Nigeria. Det blir då oerhört roande att läsa att man vill fixa ett snabbtåg (via Trotten). Johan Dahlberg är upprörd över de som ens vågar ifrågasätta det. För min del tycker jag det verkar rätt meningslöst att satsa på något sådant när det ändå kommer att trafikeras av ett bolag som skiter i sina kunder, väljer att nonchalera fullständigt normala saker som att faktiskt ge personer det som man betalat för.
Jag köpte alltså en tågbiljett med plats. För ett antal hundra spänn. Jag fick inte det jag betalade för. Istället fick jag gå runt och byta plats, och blev åthutad av dem som hade de platser jag råkade sitta på. Frågan är till SJ: hur tänker ni? Vad skulle ni själva tycka om ni köpt säg en biobiljett men när ni ska sätta er och avnjuta filmen så finns inte er plats; och tyvärr så är det ju fullt så du får hoppas på att någon inte kommer. Och om den kommer får du flytta på dig. Eller du köper en liter mjölk på ICA. Tyvärr finns ingen mjölk men du får själva paketet. Uppenbarligen anser SJ att eftersom man ändå får åka med så är det ingen fara. Sittplats är en extra feature som inte är nödvändig att skapa garantier runt.

Kolla in sajten Sena Tåg.

Uppdatering: Imorgon ska jag ut och åka igen. Får se vad som händer.
drf har gjort en ytterligare liknelse som rockar:

Hur skulle det se ut om jag gick in på McDonalds och beställde en Big Mac & Co och fick en cheeseburgare med Big Mac-dressing? Jag skulle aldrig betala för det, men hos SJ är det tydligen andra regler som gäller.

Andra bloggar om: , , , ,