Mymlan har skrivit en mycket bra text, och i kommentarerna finns massor av idéer till att jävlas med FRA.
Den här postningen kommer att fyllas på efter hand. Tipsa i kommentarerna.
SJF har domedagskänslan.
Blogge öser på.
Expressens nya medier hotar med att uppmana till en klassisk mailbombning.
Camilla Lindberg har förklarat sin ståndpunkt här:
Winston Churchill har sagt att ”vissa byter åsikt för sitt partis skull – andra byter parti för sina åsikters skull.” Jag har valt att bryta med mitt partis linje i den här frågan. Inte för att svika lojaliteter, utan för att följa dem.
Jag gör det inte heller för att sola mig i någon slags liberal stjärnglans. Det här är ingen tävlan om vem som är mest liberal. Jag har valt att inte föra den här diskussionen via media tidigare utan inom mitt parti. Att jag bryter den tystnaden nu, är för att jag känner mig skyldig att ge en förklaring.
Hyllningarna är många. Blommor har översvämmat riksdagen och de är till henne, och en del till Birgitta Ohlsson.
Svensson skriver om sina känslor av att bli sviken av någon man trott på och gett sin röst och han hyllar också Camilla Lindberg.
Per T gillar inte FRA. Eller nåt. Han använder ett klassiskt argument:
Och till Deep edition och andra som pratar om demokratins död: nej, tyvärr, detta är ett demokratiskt beslut fattat i det forum vi i vårt demokratiska system valt som beslutsfattande forum. Detta är baksidan med demokrati, helt enkelt.
Ett beslut som faktiskt skulle hota demokratin, vore ett som reglerade vilka åsikter eller fakta som är ok och / eller får uttryckas. Finns sådana lagar, blir FRA:s “nu också på papperet”-möjligheter att övervaka desto allvarligare.
Problemen för svensk demokrati är bra mycket större än denna lag, och bra mycket äldre.
Brors analyserar:
De senaste dagarnas mejlbombningar av politikerna är en tydlig signal till partiledningarna om att en ny tid är här. Bloggare och traditionella medier som drar åt samma håll kan påverka väljaropinionen och tvinga fram snabba politiska omsvängningar.
Jag har själv svårt att se det hopp som han ser – eftersom hela lagen är kontradiktorisk i sin funktion mot just det som Brors menar har hänt men det är ändå intressant (och ja, vi kommer att analysera det närmare på Same Same But Different)