Saker som också har varit

…jag fortsätter eftersom jag äntligen tagit mig tid att läsa mina feeds. Ipod Touch är min läsplatta. I love it.

Att vuxenvärlden får spel av att barn använder nätet utan “kontroll” (dvs. barnen kan se nakna kvinnor…) är inget nytt. Hos BBC så hittar jag en mer modifierad och stillsam synpunkt: att visst behövs det mer säkerhet och möjligheter att stänga av delar av nätet för barn, men samtidigt ser man hur tekniken faktiskt turboladdar inlärningen. Så frågan är till alla dessa “barn-ska-inte-använda-nätet”-människorna: ska man helt enkelt undlåta möjligheterna till ett helt nytt sätt att ge barn mer kunskap bara för att det finns faror? Slutsatsen ligger snarare i att vuxna inte ska förbjuda utan engagera sig.

Young people today have grown up with technology, and they respond to learning with technology because it feels like an extension of what they do in their free time. Technology is improving standards in schools across the country as it makes teaching and learning a more exciting, rewarding and successful experience. The dangers and risks of the virtual world are real, but should not overshadow the huge benefits it can bring to children and young people.

Jag har skrivit mer om det i mina postningar om digital immigrants/digital natives.

Användbart påpekar att den nya tjänsten Student Bay har väldigt lite med dem som de försöker sno på lite cred av.

Det tog naturligtvis inte lång tid innan någon som betalt medlemsavgiften publicerade sina inloggningsuppgifter. Och det tog om möjligt ännu kortare tid innan Student Bay inte bara blockerade det kontot, utan hämndlystet blockerade alla som försökt att logga in med det från att överhuvudtaget komma in på siten.

Beigt. Frågan är om inte TPB skulle kunna stämma dem, inte för dumhet utan för renommésnyltning.

En av de teorier som socialmediasfären omhuldar är [[Wisdom of the crowd]]. Jag vet inte om man lär sig så mycket av det här men det är ett bra försök.

Däremot lär jag mig en massa reklamhistoria genom att läsa den sorgliga postningen Hejdå företaget hos Mats Werner.

Här far sista lastbilen iväg med hustruns och mitt företag. Mitt livsverk skulle man väl lugnt kunna säga.

Det är såna här gånger jag än en gång inser storheten med sociala medier: något sådant här skulle inte publicerats i DI eller någon annan affärstidning – och ändå är det en oerhört intressant verklighet.

Rotar vidare i sånt som jag stjärnmärkt i Google Reader1.

Jennie, en av mina gamla konfirmander skriver rakt på och faktiskt känns det som om man inte kunnat säga det bättre själv:

Jag tycker det är skrämmande att så lite förståelse finns för hur andra kulturer förhåller sig till olika problem. Befolkningen i Afrika har inte lägre IQ bara för att många inte förstår problemen med AIDS. Muslimer är inte aggresiva till sättet bara för att det pågår krig i muslimska länder.
Sådana slutsatser grundar sig inte på särskilt mycket eftertanke utan låter som en naiv spontan reaktion efter några ynka år här på jorden. Hur sofistikerade och moderna var vi i sverige när romariket bredde ut sig över världen, hur innovativa var vi i jämförelse med mayafolket under deras storhetstid och vad lyckades vi med när egypterna byggde pyramiderna?
Starka folkslag och kreativa samhället kommer och går. Om vi inte visar lite mer medkänsla och samarbetsvila så blir vi snart omkullsprungna…

Bullshit Bulletin är som bäst när han släpper försöken att vara höglitterär och landar i kåserande om vardagen. Som här.

1. Innebandyklubban – Vafan gör den i städskåpet över huvudtaget? Den kasar lite närmare dörren varje gång man öppnar, för att slutligen åka ut och iväg över golvet.
2. Skurborste i trä – Var kommer den ifrån och vem har uppfunnit den. Och vad ska man ha den till om man inte bor på ett fartyg? Den står lite stadigare men är en rackare på att koka ihop jävelskap med innebandyklubban.

Min vän Brygubben kan ibland vara lite torr i sitt bloggande :). Men ibland glimrar det också till:

Skulle du låta Mats Odell ta hand om dina PPM-fonder, köpa trisslott eller ta sig över Sveavägen med dina barn i handen?

  1. Det finns två olika märkningar att göra i Google Reader: stjärnmärkning – som jag använder för att plocka upp sånt som jag vill läsa senare och kanske blogga om, och “delande”/Share som jag låter vara en öppen ström. Dels ser du den i sidebaren, dels kan du lägga till den i din [[RSS]]-läsare []