Jahaja. Dags igen. Melodifestival 4

Ska det här året innebära att de gamla drakarna försvinner?
Charlotte Perelli har aldrig misslyckats i en Melodifestval. Ungefär som Carola.

  1. Allvarligt. Är det verkligen så att Melodifestivalen ska vara till för att lansera sin skiva. ”Många ord om kärlek” är väl för fan sämre än det mesta som varit i den här svängen. Och Strömstedt är sur i tonen…
  2. Calaisa. Svensk version av Dixie Chicks. Popcountry. Känns som Sara Isaksson. …det här är fan bra. Jösses. Det är deras egen grej. Skitsamma om den kommer vidare. Det här är en hit. Det är årets Sarah Dawn Finer.
  3. Han med det grekiska namnet. Vi pratar inte mer om det. Det gör ont. Jag räknade till ungefär tre rena toner. I hela låten. Tack och hej. (Och vad i helvete – engelska är ok men det är ett jävla flirtande med mångfalden… lägg ner hemspråksundervisningen…)
  4. Jag har hört om stylister. Och låten heter ”Hur svårt kan det vara” och ärligt talat: ser man Bentzing så är det en bra fråga…I mellanliret så känns det helt osannolikt. Och nu på scen: Posh-wannabe. Just ja, handlade om låten… Habil popschlager. Är det bra? Fan vet. God chans bland svenska folket uppenbarligen (min dotter gillar den). Fast vad dansarna gjorde där vet jag inte. Slutet är typiskt Linda Bentzing – det är fan PRV:at med att jobba med singback för sången också.
  5. Okej. Nordman – varför letar jag efter Steven Spielberg? Och introt är antingen Nordman eller Pontare. Texten kommer säkert göra succé i katolska Europa… jösses *mohahahaha* Nej, ta en drink mannen. Det här var riktig folkmusikporr. Fy fan, för första gången blir jag rejält upprörd över hur jävla dåligt det kan vara. Och Mathias Wiberg är snyggare.
  6. Nu då. En av de här utfyllnadspersonerna. Sibel. Söt skånska. Ännu en av dessa försök att leka Within Temptation. Den mest utstuderade balladen hittills. För liten röst för den stora låten. För mycket skrik och för lite känsla. Hon river av låten. Inte mer. Sarah Dawn Finer – kom tillbaka… Det gör ont.
  7. Västerås. Fronda känns ju faktiskt på riktigt. Galet, lätt franskt. Tyvärr en kopia av förra årets franska låt. Bra och ok.
  8. Nu då. This is the pro. Jävlar. Ljunggren och Kempe har blockat resten med en sjukt bra låt. Tack. Hej, Seribien. Här är det svenska bidraget. En ruskig mix av disco, pop och läcker schlager. Jösses… det är så att musikern i mig ryser. Så här skriver man riktig hitmusik. Ja jävlar…

Jag och Studiomannen är inte överens (han är hos sin morsa och farsa och därmed utan internet).
Och Carl Bildt är fan ett tema. Förra veckan hans kavaj. Idag han själv. Briljant.

Vad tror jag:
Till final: Perelli, Bentzing
Till andra chansen: Nordman, Fronda (wildcard Sibel)

Vad jag hoppas:
Till final: Perelli, Calaisa.

Yes! Det var ungerfär som jag trodde. Calaisa får en ny chans. Perelli är fan klar redan.

Ok. Jag har röstat på Calaisa. Gör det ni med och på Perelli. Plocka bort Bentzing och Nordman. För i helvete. Och Sibel? Hon är inte Carola. Nånstans.

Nä, nu är det Diablo II som gäller.