En annorlunda take på det här med klimathotet: det är alla singlar som är problemet. Jojo, också ett sätt att cementera ett traditionellt heteronormativt sätt att se på äktenskap. Det man inte heller räknat med är att singlar tenderar att hitta nya familjekonstellationer.

Enligt nya forskningsrön så hänger långvariga magbesvär hos kvinnor ihop med att de utsatts för övergrepp tidigare i livet. Däremot menar forskarna att samma sak inte finns hos män. Själv funderar jag snarare på om det hela helt enkelt beror på att män av samhället knappt anses kunna utsättas för övergrepp…

Många har uppmärksammat att bloggaren Jonas Morian och en annan socialdemokratisk MegaFån1 har startat intervjuer med ledande sossar via video på YouTube. Jag skrev om det förut men på grund av att jag har två olika datorer som jag sällan stänger av så försvann det. Dock: innehållet är det inget fel på men jag kan inte riktigt förstå varför man använder ordet ”blogg”. Det har inte mycket med blogg att göra mer än att de inleder med en fråga om bloggar och att en del av frågorna kommer från läsare av Promemorian och den andra sajten. Ordet blogg har, från att ha varit ett skällsord i gammelmedia, blivit en sorts generell term för ”nytt sätt att göra media”. Problemet är ju att alla termer som blir generiska är att de också tappar värde. Vi har genom åren haft många diskussioner runt vad som faktiskt kan kallas en ”blogg” – men hela den diskursen har blivit omintetgjord av den utveckling som skett. Om det är bra eller dåligt, jag är osäker.

Uppdatering: Stationsvakt har en ytterligare åsikt om det hela.

*ler* Svensson kan fortfarande. Justitiedepartementet hade julfest härförleden och på frågan om romanser och skandaler kommer det klockrena svaret:

Vad tror du själv? Det var 250 jurister som samlades på ett och samma ställe

Spännande utveckling när Telefonplan blir Designplan och tanken att skapa ett centrum för kreativa näringar är god – upplevelseekonomin som vi pratat om så länge är nu på gång att faktiskt bli verklighet, om man tittar på omvärldstendenser och konsumenters psykografi.

Problemet med öronmärkta gåvor har visat sig när det gäller tsunamiinsamlingarna: organisationerna vet inte riktigt vad de ska göra med pengarna – det finns inte tillräckligt med insatser att lägga dem på längre. Och det är helt klart ett problem som är svårlöst: ju mer man kan personifiera och utdefiniera sitt hjälpprojekt, desto enklare att marknadsföra det. Å andra sidan sker det innan man definierat såväl hjälpbehov som möjligheter att faktiskt använda pengarna som kommer in, öronmärkta för just det personifierade och definierade hjälpprojektet.
Det är också lite skrämmande att Läkare Utan Gränser berättar att givare vägrat att låta organisationen använda tsunamipengarna till andra akuta kriser.

1. Jag är så barnslig att jag inte tänker att länka till henne eftersom hon sannerligen har märkliga sätt att hantera kritik och kommentarer [↩]