And then they say that Sunday is a day of rest

Det renoveras. Och just det rummet – som är husets minsta har blivit renoverat tre gånger hittills… Underligt.
Slipat väggar, spacklat och sån skit. Tur att man har Kents nya platta. Och Radioheads.

Mrs Good försöker utmana mig med att beskriva precis hur min status är. Jag hoppar det. Det brukar jag ju göra och det blir inte speciellt kul. Ens nu. Mitt liv är rätt förutsägbart. Jag jobbar. Så jobbar jag lite till. Däremellan läser jag saker. För jobbets skull. Och ibland umgås jag med mina barn. Bråkar med min fru. Att jag sitter i en blå soffa som vi köpte innan Terrorprinsessan föddes, och att det är tyst i huset eftersom familjen sover är en lågoddsare. Och att jag skriver det här på min privata laptop med en trilskande mellanslagstangent. Det är ju inget nytt.

Och jag måste sätta mig och skriva en del. Den här veckan ser ut som de som tidigare varit: filled to the brim. Ett antal deadlines och kundmöten. En jävla massa copywriting faktiskt (sic!) att göra. Rättvik imorgonUppdatering: det blev inställt.

Styrelsemöte och ledningsgrupp. Möte med arbetsgruppen för webb och marknadsföring i MiD.

Jag ska också försöka hinna hem och lägga ner tomslang för fiber i området. Och hämta golv. Jag föreslår att affärer börjar ha öppet längre än till klockan sex. Jag har ju inte en chans att handla saker i veckorna.

menvafan nu blev det en sån där trist beskrivning igen…

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,