Det är onekligen lite fart därborta. Nu visar det sig att ytterligare en bloggare blivit avstängdcensurerad (bloggen finns ju uppenbarligen kvar dock uppenbart rensad). Enligt honom själv på grund av att han skrivit ”elaka” saker om Karolina Lassbo. Själv tycker jag den elakheten mest var rätt beige som ”lord noteran” menar gjorde att hans blogg togs bort men om det stämmer så är det lite allvarligt: det innebär att Metrobloggen i sådana fall blir en plats där kritik inte får förekomma av dem som är de stora namnen. Själv kan jag vara stenhård mot Karolina samtidigt som jag gillar henne som person. Dock får personen aldrig komma ivägen för själva tjänsten. Då hamnar man i en omöjlig subjektivistisk situation.
Uppdatering: Det verkar som om lord Noteran helt enkelt hamnat i tekniskt trubbel när Metrobloggen svämmade över och den tekniska plattformen visade sig vara för vek. Roande är att lord Noteran är mest kåt på sina klick – inte att få sina postningar tillbaka…
Det fanns en bloggtjänst som drevs av en ensam snubbe (för tillfället har jag till och med glömt vad den hette… Sara?) som ibland gjorde märkliga avbockningar och till slut bara fimpade hela databasen utan att ge användarna möjligheten att spara hem sina alster. Tidigare än det fanns Silverplanet, en community som drevs av några unga killar vars kunnande i programmering vida översteg deras sociala skills vilket innebar att folk blev blockade för lite vad som helst. Jag försökte in absurdum att få dessa att förstå att väljer man att starta en social networking-tjänst tar man på sig ett visst ansvar – tjänsten blir större än en själv, den börjar leva sitt eget liv och det måste man alltid ta med i beräkningen innan man startar. Och idioter kommer det alltid att finnas. De får man dras med, och sätta upp klara regler och riktlinjer – och följa dem: och inte hitta på nya efterhand.
Metrobloggen drivs av ett stort medieföretag. Ändå misslyckas de kapitalt med att kommunicera vad, vem och varför man bör göra en viss sak och varför vissa blir blockade, censurerade eller avförda ur databasen.
Jag läste också lite på Metrobloggen om Metrobloggen. Där förklaras varför välgörenhetsbloggar inte är tillåtna. Visst är sådant som påpekats: att använda någons varumärke är inte tillåtet utan tillstånd (jag skrev om det här). Men slutklämmen är onekligen intressant eftersom det uppenbart får intressanta logiska konsekvenser för Metro:
Därmed blir ”insamlingen till välgörenhet” något som starkt gynnar dig själv, varför det då får anses vara oskäligt och otillbörligt att du marknadsför bloggen som att inkomsterna från den ska gå till välgörenhet. Det är alltså inte okej att locka folk att klicka genom att utlysa att inkomsterna går till välgörenhet.
Min lilla undring blev: Så Metro anser att välgörenhetskonserter är oetiska eftersom dessa kan tänkas innebära ett starkt gynnande av konserten och antagligen innebära att fler kommer till konserterna? För att inte tala om hur omoraliska välgörenhetsgalorna på TV lär vara då de antagligen otillbörligen innebär höjda annonsintäkter eftersom varumärken vill få goodwill liksom fler som tittar (motsvarigheten till klickning på nätet).
Om inte så finns det en logisk inkonsekvens i den regel som framförs ovan.
Andra om: Metrobloggen, Karolina Lassbo, censurerad, avförd, logisk inkonsekvens, välgörenhet, personen, subjektiv värdering, lord noteran