Imorgon

Imorgon har domkapitlet i Västerås stift sammanträde då mitt avträdande från ämbetet lär tas upp. Läste idag en debattartikel av Claes-Bertil där jag kände igen den biskop som jag upplevt försvunnit under lagren av politiska statliga utredningstjänster – bitsk, sälta och evangeliskt nära. Ett försvar för könsneutral äktenskaplagstiftning och en teologisk bredsida mot diverse kristna som menar sig se sanningen genom att plocka citat ur helheten.

Samtidigt är det fortfarande mycket tyst från stiftshåll. Det enda jag erhållit är ett indirekt hot från en tjänsteman på grund av något jag skrivit någonannanstans i ett helt annat ämne.

Så det är med både lättnad och ett visst mått av bävan som jag inser att det nu är nära. Bävan och sorg för att jag inte kommer att kunna delta som en i ämbetet när syster vigs, lättnad att slippa stå för saker jag inte längre kan stå för. Slippa förklara att jag visserligen fortfarande är präst men inte längre aktiv blablabla.

Uppdatering: Har jag hört något från stiftet? Nä. Var det någon som väntat sig det? Nä.

Andra om: , , , , , , , ,