Jag har sett ”Ringens brödraskap” tillsammans med Solstickan. Gör det mig till en dålig förälder? Fan vet. Det är bättre om han ser den tillsammans med mig än att han ser den hos någon kompis – då han inte kan tillåta sig att dels fråga om saker och dels faktiskt erkänna att det ibland är lite otäckt. Och han har koll på det här med att något är en saga – han gillar historier, en bra spännande historia. Äh, han kommer knappast ta skada av det.

Var tvungen att visa den här för svärmor i en paus av ”Ringen”… Den är verkligen sjukt kul!

En bra julafton. God mat och ätteläggen har fått typ miljoners paket. Vi börjar för övrigt misstänka att Solstickan håller masken när det gäller det här med att tro på tomten – för att inte hans mamma ska förstå att tomten inte är på riktigt… Terrorprinsessan påpekade frankt idag att det ju faktiskt var morfar som var tomte.

HS fick ett silverhjärta från Kärringen Mot Strömmen av mig och barnen imorse. Trots att vi hade bestämt att inte ge varandra något. Men på nåt sätt spelar det ingen roll: hon drar ett så jäkla stort lass. Det är hon som har koll (visserligen beror det på att om hon inte hade det skulle hon få spel), och eftersom jag jobbar mycket, och behöver ofta läsa en jävla massa när jag kommer hem så blir det hon som gör mycket. Det känns som en liten sak att göra henne glad med en present.

Det var en bra julafton för att jag för första gången inte hade någon som helst känsla av ångest eller stress över själva julen. Jag bara var. Beror antagligen på både privatliv och att jag har landat. Nu vet jag hur framtiden ser ut. Jag har tagit mitt beslut. Det är jäkligt skönt – det är så skönt att jag liksom blir lite rörd bara att tänka det: att jag hittat hit. Till slut. Det kommer att vara en massa svårigheter framöver men i grunden: nu är jag här och här tänker jag vara. Och den känslan gör mig inte nervös som förr: den är snarare jäkligt spännande. Att stanna kvar innebär inte att man stannar upp.

Godnatt. För dem som tror är det en helig natt. Något föds. Ett hopp, en möjlighet – en räddning. Kanske för mig också – men i mig och av mig.

Andra bloggar om: julafton, julklappar, helig, hitta hem, tankar om framtiden, lugn, Sagan om ringen, privatliv, jobb