Blogosfären några dagar efter SSU-rodeon

Det är nog den största och fr a längsta diskussionen som pågått i blogosfären: den om Anna Sjödin, Crazy Horse och vad som egentligen hänt. Jag har tidigare försökt ge en metaanalys av det men tänkte kolla lite vad som hänt. Två saker är frapperande:

Namnantonymen KAS har snöat in på att citera läkarcodex och därigenom bevisa att vakten, som också är AT-läkare, brutit mot sitt ordinarie arbetes yrkesetik och därmed är han skyldig till precis allt. Anna Sjödin har, som det verkar när KAS skriver, inte gjort något alls. KAS kör också en debatteknik som går ut på att alla som inte är med honom (och därmed Anna Sjödin) är emot och därigenom indirekta kvinnomisshandlare per se. Detta gör han inte bara i sin egen blog utan i var och varannan kommentar han lämnar i andra bloggar – oavsett om postningen handlar om det. Som en gammal skiva som fastnat. Patrick har gjort en kommentar om debattekniken. Förutom KAS finns det ett antal andra manliga (även kvinnliga) bloggare som utgår från att en kvinna aldrig är skyldig. Per definition så innebär detta att kön har preferens i samband med misshandelsfall där ord står mot ord.

Det har dykt upp försvarare av Anna Sjödins heder, och som försöker att dribbla bort det något märkliga faktum att Leif Silbersky plötsligt byttes in som advokat. Fr a är det signaturen “Carina” eller “Cina” som på många olika bloggar lämnat exakt samma kommentar:

Leif Silbersky försvarar plötsligt inte Anna Sjödin utan något större, nämligen rätten för tjejer och killar att gå på krogen utan att bli misshandlade.

Stå på dig Anna!

Bloggar som fått påhälsning är bland annat Kiwis tankar, Lisa Falk, load », Beta Alfa 2.0. Hammarqvist resonerar har fått påhälsning av en “Frippe” vars ip-nummer kommer från Regeringskansliet.

Förutom att det är intressant att någon på Regeringskansliet använder stealth-PR vilket inte minskar min lilla cyniska misstanke om en pr-stagead händelse så visar det att bloggarna faktiskt börjar att ge eko långt uppe i maktens korridorer. Blogosfären har vuxit till sig.

En annan debatteknik fr a hos de som väljer att försvara Anna är att “om man inte var där kan man inte säga vad som hänt” och därmed har man ingen rätt att uttala sig om Crazy Horse-affären. En variant är personer som försöker att använda oskyldighetspreferensen som försvar, eller att påpeka att det är fel att namnge personer som ännu inte är dömda. Jag fascineras och undrar om dessa verkligen själva är konsekventa: det innebär att de aldrig kan kommentera någonting som de inte har first hand-information om. Irak, USA, brott och liknande ligger utanför deras kommentatorsvärjo. På samma sätt lär personer som inte sätter ut namnet på personer som ännu inte är dömda får omnämna Iraks förra diktator med nåt i stil med “tidigare ledare i oljeriktland med god skäggväxt”.