Bloggdöden

Det blir svårare och svårare att uppamma tid och sug för att fortsätta att jaga efter bra ämnen, göra genomtänkta postningar och inte sällan känns det som om man upprepar sig själv. Jag ser det hos flera av oss som hållit på mycket länge: det blir färre postningar, det är inte lika “vibrant” och för min egen del kan det ibland kännas som om jag lika gärna kan skriva en postning med länkar bakåt istället för att skriva ihop ett prosastycke. Vet inte om det är samma sak som drabbat Blogge men det är sorgligt att nu se slutbilden av en så viktig blogg. Det är synd både när det gäller klimatet runt de frågor som Blogge vågade ta i – på ett sätt som få av oss andra vågade – och synd att han nu bara tagit bort allt och lämnat “a trail of dead links” efter sig.

Det här är också en aspekt på diskussionen om att K-märka domäner som Jocke varit inne på. Problemet är ju att innehållet kanske ibland är ännu viktigare och när det försvinner så blir det ett hål och en sorts dissonans fr a för de bloggar som valt att länka till ett visst innehåll hos exempelvis Blogge. Men samtidigt: vem äger innehållet? Eller snarare – vem har rätten att klicka på “delete”? I en aspekt så blir det du skriver allmängods – genom att ge ut det så blir det en del av världens samlade textmassa: som samlar en värld. Utifrån en aspekt på en frihetlig syn på information så borde det finnas kvar och vara tillgängligt för alla. Å andra sidan så bygger det frihetliga tänkandet inte på någon annan entitet än individens rätt till det som är hans. Två aspekter som problematiserar såväl när en bloggare vill lägga ner sin blogg som när det gäller upphovsrätten i stort.

Själv har jag, delvis i affekt, påpekat att jag kommer att sluta vara personlig, sluta att skriva som mig själv. För att det är något som slår fel idag när fler och fler av ens nära läser bloggar. Flera av oss är vana vid en tid där bloggandet var något som ingen tog på något större allvar, och där bloggandet ansågs som ett sorts dagbokande på nätet utan större värde (vissa: Jan Guillou och andra mediarävar anser det ju fortfarande). Idag är det en annan tid och det kräver ett nytt förhållningssätt som är svårt för oss som bloggat i mer än fem år (jag har bloggat sedan 2001).

Deepedition vet jag ännu inte var det tar vägen. Jag kommer inte välja samma sätt som Blogge gjort och stänga och slänga men det kan hända att Deepedition blir en sorts död bloggstad, övergiven, men fortfarande bärande vittne om vad som funnits där. Jag gillar länkar och jag vill inte att de som länkat till mig ska plötsligt finna sina länkar värdelösa och tomma. Men som bloggare lutar det mer och mer åt att jag går åt ett annat håll. Samtidigt är det här min skapelse, jag har valt ett sätt att blogga, utvecklat det och tycker det är roligt.

Så jag vet verkligen inte. Det här kan vara början på något nytt eller slutet.

Uppdatering: LOKE skriver något mycket bra:

Bloggosfären behöver Dougherty [Blogge Bloggelito; deeped anm.], men Dougherty behöver inte bloggosfären.

Så är det självklart. Men frågan är då – vad är bloggosfären? Och jag funderar lite över de som menar att det väl inte är hela världen om man raderar (eller gör oåtkomlig – 404 oavsett) också anser att detsamma gäller böcker och andra textsamlingar? För övrigt lutar jag mer åt att låta Deepedition ta en bloggsemester. Funderar på att skicka honom till en schysst bar med all inclusive och en bunt böcker. Synd bara att jag inte hinner åka med :).

  • Studiomannen

    Jag har lärt känna dig via den här bloggen. Och när du och jag har kommenterat på andra bloggar. Jag vet inte om jag kommer att följa med dig på din färd till andra ställen eftersom jag kanske inte dagligdags behöver läsa och prata om reklam och sociala medier.

    Tänk inte: vänta nu. Tänk att det nog är så. Jag har vissa funderingar på att renodla och skriva om sport och musik. Kanske på samma ställe. Kanske på två olika ställen. Helst arvoderat… Då räknar jag med att tappa många läsare som läst Studiomannen från början (och jag började 2005).

    Men eftersom det finns andra kanaler och andra möjligheter och att vi faktiskt utnyttjar dessa respekterar jag dina beslut fullt ut. Men jag kommer att sakna dig i den här formen. Jag kommer att sakna dig som fan.

    Det är fullt möjligt att se sambandet mellan fler kanaler (dvs framförallt Twitter och Facebook) och bristen på entusiasm för privat bloggande. I alla fall gäller det mig. Jag har åtminstone uppbringat kraft att skriva ner saker som engagerat mig de senaste veckorna. Dessförinnan jag min blogg hängt på repen under lång tid. Jag får se var jag hamnar.

  • Per M

    Det är lite tragiskt med Blogge, kommer att sakna hans utmaningar till mig som läsare………… Det är verkligen synd att han tagit bort allt. Det är lite som om biblioteket beslutar sig för att kasta bort alla böcker skrivna före 1950 eller nått. Jag har ett post som jag minns särskilt som handlade om hans relation till skolan. Mycket bra skrivet och som kunde fungera som utbildningsmaterial för skolfolk. eller en annan om socialdemokratin som den liberala revolutionen. Borta…………

  • Per M

    Det är lite tragiskt med Blogge, kommer att sakna hans utmaningar till mig som läsare………… Det är verkligen synd att han tagit bort allt. Det är lite som om biblioteket beslutar sig för att kasta bort alla böcker skrivna före 1950 eller nått. Jag har ett post som jag minns särskilt som handlade om hans relation till skolan. Mycket bra skrivet och som kunde fungera som utbildningsmaterial för skolfolk. eller en annan om socialdemokratin som den liberala revolutionen. Borta…………

  • Studiomannen

    ”fler av läsarna eller “publiken” om man så vill också har mindre tid att lägga ned på att följa en blogg när fler kanaler pockar på uppmärksamheten. Och i mitt fall känner jag att det är en faktor som gör att jag lite grand tappar sugen.”

    Rätt så, Steffe. Jag vet att mina siffror har dalat och jag inser att det inte bara beror på mig själv om du hajar. Och egentligen: vill man slöprata eller smågnabbas med kända läsare är det ju så enkelt så att göra det via Twitter eller Facebook.

    För övrigt har jag och Steffe diskuterat bloggtorka med varandra tidigare och vi är nog delvis i samma sits. Men att slänga bort rubbet är inte helt bra.

  • Studiomannen

    Jag har lärt känna dig via den här bloggen. Och när du och jag har kommenterat på andra bloggar. Jag vet inte om jag kommer att följa med dig på din färd till andra ställen eftersom jag kanske inte dagligdags behöver läsa och prata om reklam och sociala medier.

    Tänk inte: vänta nu. Tänk att det nog är så. Jag har vissa funderingar på att renodla och skriva om sport och musik. Kanske på samma ställe. Kanske på två olika ställen. Helst arvoderat… Då räknar jag med att tappa många läsare som läst Studiomannen från början (och jag började 2005).

    Men eftersom det finns andra kanaler och andra möjligheter och att vi faktiskt utnyttjar dessa respekterar jag dina beslut fullt ut. Men jag kommer att sakna dig i den här formen. Jag kommer att sakna dig som fan.

    Det är fullt möjligt att se sambandet mellan fler kanaler (dvs framförallt Twitter och Facebook) och bristen på entusiasm för privat bloggande. I alla fall gäller det mig. Jag har åtminstone uppbringat kraft att skriva ner saker som engagerat mig de senaste veckorna. Dessförinnan jag min blogg hängt på repen under lång tid. Jag får se var jag hamnar.

  • Att karaktärer som Bloggelito lägger av pekar på att någonting är på väg att hända i nymedielandskapet. När idealisterna slutar är det någonting mycket allvarligare än när kommersiella (eller wannabe-kommersiella) bloggare gör det.

    Jämfört med de ständigt återkommande falsklarmen om ”bloggdöden” känns det som om detta är på riktigt – eller i alla fall såpass på riktigt som det kan vara på ett nät där ett stopp inte alltid betyder ett stopp.

  • Att karaktärer som Bloggelito lägger av pekar på att någonting är på väg att hända i nymedielandskapet. När idealisterna slutar är det någonting mycket allvarligare än när kommersiella (eller wannabe-kommersiella) bloggare gör det.

    Jämfört med de ständigt återkommande falsklarmen om ”bloggdöden” känns det som om detta är på riktigt – eller i alla fall såpass på riktigt som det kan vara på ett nät där ett stopp inte alltid betyder ett stopp.

  • Jag har svårt att tro att behovet av att kommunicera kommer dö. Bloggen är som ni vet inget annat än en möjlighet till kommunikation. Om blogge väljer andra former ”här och där” så är väl det toppen, men han säger samtidigt att ”systemet fungerar”. Vad gemena man vill få ut av sin kommunikation är ju högst subjektivt. Blogge verkar vara lite av den rastlöse, äventyrliga, sorten. Bevisligen så får blogge inte ut mer av nämnda verktyg längre. That’s ok. Bloggverktyget så som vi idag känner det, behöver, kommer och håller i viss mån på att utvecklas. Om blogge återkommer vet ingen. Och förmodligen spelar det ingen roll så länge han fortsättera att kommunciera.

  • Jag har svårt att tro att behovet av att kommunicera kommer dö. Bloggen är som ni vet inget annat än en möjlighet till kommunikation. Om blogge väljer andra former ”här och där” så är väl det toppen, men han säger samtidigt att ”systemet fungerar”. Vad gemena man vill få ut av sin kommunikation är ju högst subjektivt. Blogge verkar vara lite av den rastlöse, äventyrliga, sorten. Bevisligen så får blogge inte ut mer av nämnda verktyg längre. That’s ok. Bloggverktyget så som vi idag känner det, behöver, kommer och håller i viss mån på att utvecklas. Om blogge återkommer vet ingen. Och förmodligen spelar det ingen roll så länge han fortsättera att kommunciera.

  • Det är en sak att lägga ned sin blogg men en helt annan att ta bort allt innehåll. Det känns lite som att redigera historien iochmed att referenser försvinner och kommentarer tystnar. Iochmed det senare så finns ju också frågan – vem tillhör kommentarerna? Är det bra nätetikett att ta bort en blogg som har ett aktivt kommentarsfält och där folk verkligen lagt ner tid och energi på att ge vettiga kommentarer? Det anses ju inte bara bra nätetikett att deleta trådar på diverse forum.

    Blogge har haft en speciell hörna i svenska bloggosfären och iochmed det har han ju även haft en hel del aktiva diskussioner pågående bland sina kommentarer. De diskussionerna är nu som om de aldrig funnits.

  • Det är en sak att lägga ned sin blogg men en helt annan att ta bort allt innehåll. Det känns lite som att redigera historien iochmed att referenser försvinner och kommentarer tystnar. Iochmed det senare så finns ju också frågan – vem tillhör kommentarerna? Är det bra nätetikett att ta bort en blogg som har ett aktivt kommentarsfält och där folk verkligen lagt ner tid och energi på att ge vettiga kommentarer? Det anses ju inte bara bra nätetikett att deleta trådar på diverse forum.

    Blogge har haft en speciell hörna i svenska bloggosfären och iochmed det har han ju även haft en hel del aktiva diskussioner pågående bland sina kommentarer. De diskussionerna är nu som om de aldrig funnits.

  • Studiomannen

    ”fler av läsarna eller “publiken” om man så vill också har mindre tid att lägga ned på att följa en blogg när fler kanaler pockar på uppmärksamheten. Och i mitt fall känner jag att det är en faktor som gör att jag lite grand tappar sugen.”

    Rätt så, Steffe. Jag vet att mina siffror har dalat och jag inser att det inte bara beror på mig själv om du hajar. Och egentligen: vill man slöprata eller smågnabbas med kända läsare är det ju så enkelt så att göra det via Twitter eller Facebook.

    För övrigt har jag och Steffe diskuterat bloggtorka med varandra tidigare och vi är nog delvis i samma sits. Men att slänga bort rubbet är inte helt bra.

  • Jag håller med Studiomannen i mångt och mycket – men vill även lägga till att fler och fler av läsarna eller ”publiken” om man så vill också har mindre tid att lägga ned på att följa en blogg när fler kanaler pockar på uppmärksamheten. Och i mitt fall känner jag att det är en faktor som gör att jag lite grand tappar sugen. Om ingen vill läsa mitt skit varför ska jag fortsätta svettas ur mig postningar typ.

    Och även jag känner att jag i grund och botten berättar samma historia om och om igen.

    Trist med Blogges nedmontering – visste inte ens om det (vilket någonstans är bevisar min tes att jag som publik inte haft tid att kolla den bloggen)

  • Jag håller med Studiomannen i mångt och mycket – men vill även lägga till att fler och fler av läsarna eller ”publiken” om man så vill också har mindre tid att lägga ned på att följa en blogg när fler kanaler pockar på uppmärksamheten. Och i mitt fall känner jag att det är en faktor som gör att jag lite grand tappar sugen. Om ingen vill läsa mitt skit varför ska jag fortsätta svettas ur mig postningar typ.

    Och även jag känner att jag i grund och botten berättar samma historia om och om igen.

    Trist med Blogges nedmontering – visste inte ens om det (vilket någonstans är bevisar min tes att jag som publik inte haft tid att kolla den bloggen)

  • Jag blir förbannad varje gång någon stänger ner en blogg på det där sättet. OK för att sluta blogga – det förstår jag. Men jag kan inte förstå varför man tar bort den från nätet på det dä sättet. Jag hatar 404!

  • Jag blir förbannad varje gång någon stänger ner en blogg på det där sättet. OK för att sluta blogga – det förstår jag. Men jag kan inte förstå varför man tar bort den från nätet på det dä sättet. Jag hatar 404!

  • Google Reader har fortfarande Blogges flöde i någon sorts cache. Kan någon händig webbhackare spara ner det kanske?

  • Google Reader har fortfarande Blogges flöde i någon sorts cache. Kan någon händig webbhackare spara ner det kanske?

  • Blogge tar ner skylten och Niclas funderar. Jo, det är ett slit. Och är det inte roligt så ska man sluta. Men ändå, en kille som Niclas utan Deeped? hur skulle det se ut?
    This comment was originally posted on FriendFeed

  • andra kommande dödsfall: mobildöden gpsdöden ipoddöden plasmatevedöden (somliga av oss lider sviter efter walkmandöden ännu och bakmaskinsdöden och de allra värsta lider av lpskivedöden men håller på att återhämta sej i vinylkuvösen) och efter det (men nu pratar vi om mycket senare) telepatiapparatdöden och teleportördöden

  • andra kommande dödsfall: mobildöden gpsdöden ipoddöden plasmatevedöden (somliga av oss lider sviter efter walkmandöden ännu och bakmaskinsdöden och de allra värsta lider av lpskivedöden men håller på att återhämta sej i vinylkuvösen) och efter det (men nu pratar vi om mycket senare) telepatiapparatdöden och teleportördöden

  • Jag är förvånad över att du och andra behållt glöden så länge som ni gjort. De flesta som jag följde ”förr i tiden” skriver sällan och rätt oinspirerat om de skriver alls.

    Det är inte bara i det jag själv skriver utan även mycket av det jag läser som jag känner som en ren repetition. Jag läser inte många bloggar längre. Finns ett antal jag klickar in på regelbundet, men det blir mer och mer sällan jag läser något med något engagemang, ännu mer sällan jag kommenterar något.

    Lite är det väl som flera andra har varit inne på. Det skrivs så mycket på så många ställen att det blir urvattnat och splittrat.

    Jag skulle sakna om du helt slutade blogga om annat än reklam och liknande, som jag troligen knappt skulle läsa. Samtidigt tycker jag att det är naturligt att lägga ner när man känner för det.

  • Jag är förvånad över att du och andra behållt glöden så länge som ni gjort. De flesta som jag följde ”förr i tiden” skriver sällan och rätt oinspirerat om de skriver alls.

    Det är inte bara i det jag själv skriver utan även mycket av det jag läser som jag känner som en ren repetition. Jag läser inte många bloggar längre. Finns ett antal jag klickar in på regelbundet, men det blir mer och mer sällan jag läser något med något engagemang, ännu mer sällan jag kommenterar något.

    Lite är det väl som flera andra har varit inne på. Det skrivs så mycket på så många ställen att det blir urvattnat och splittrat.

    Jag skulle sakna om du helt slutade blogga om annat än reklam och liknande, som jag troligen knappt skulle läsa. Samtidigt tycker jag att det är naturligt att lägga ner när man känner för det.

  • ”Jag kommer inte välja samma sätt som Blogge gjort och stänga och slänga men det kan hända att Deepedition blir en sorts död bloggstad, övergiven, men fortfarande bärande vittne om vad som funnits där.”
    Det låter nästan än mer sorgligt än att göra som Blogge gjort…

  • ”Jag kommer inte välja samma sätt som Blogge gjort och stänga och slänga men det kan hända att Deepedition blir en sorts död bloggstad, övergiven, men fortfarande bärande vittne om vad som funnits där.”
    Det låter nästan än mer sorgligt än att göra som Blogge gjort…

  • @ embryo – ”somliga av oss lider sviter efter walkmandöden ännu och bakmaskinsdöden och de allra värsta lider av lpskivedöden men håller på att återhämta sej i vinylkuvösen”

    brilljant! bland det roligaste på länge :)

  • @ embryo – ”somliga av oss lider sviter efter walkmandöden ännu och bakmaskinsdöden och de allra värsta lider av lpskivedöden men håller på att återhämta sej i vinylkuvösen”

    brilljant! bland det roligaste på länge :)

  • Hm. Jag förstår inte riktigt – menar du att det är fel att vara personlig i sin blogg? Det anser inte jag, även om jag förstår att många inte vill vara det, det är ju ganska ointressant för de flesta.

  • Hm. Jag förstår inte riktigt – menar du att det är fel att vara personlig i sin blogg? Det anser inte jag, även om jag förstår att många inte vill vara det, det är ju ganska ointressant för de flesta.

  • Nicke
  • Nicke
  • Blogge Bloggelito

    RewriteCond %{REQUEST_URI} ^/blogge/.*$
    RewriteRule .* /finito/ [R=301,L]

    Allt finns kvar oförändrat, men det går inte att komma åt publikt.

    Det ska heller inte finnas arkiverat annorstädes eftersom jag har spärrat alla arkiv- och cachebotar.

    Man skulle kunna tänka sig en mer kompakt arkivversion för att bevara länkintegriteten, däremot inte en full version som kostar 50–60 GB per månad.

    Men samtidigt är det en romantisk dröm att allt på webben ska sparas till eftervärlden. Bara det som har kommersiellt eller riktigt högt publikt värde kommer att överleva en längre tid.

  • Så är det Nikke, men det försvinner väl efter ett tag?

  • Så är det Nikke, men det försvinner väl efter ett tag?

  • Det känns så tycker jag med. Och det är kanske så det ska vara. Idelisterna blir till slut traditionalister – och kanske en hämsko för utvecklingen.

  • Det känns så tycker jag med. Och det är kanske så det ska vara. Idelisterna blir till slut traditionalister – och kanske en hämsko för utvecklingen.

  • Det är självklart så – problemet är att allt det som han publicerat är försvunnet (i varje fall just nu: känner jag min namne rätt så ruvar han på varenda text i något arkiv och kan aktivera det med ett par musklick). Kommunikationen fortsätter men frågan är om det här ändå är ett bevis på problemet med att digital kommunikation är så flyktig som den är: det är svårare – eller vi har svårare för – att göra oss av med exempelvis en bok än med något som är skrivet på en blogg.

  • Det är självklart så – problemet är att allt det som han publicerat är försvunnet (i varje fall just nu: känner jag min namne rätt så ruvar han på varenda text i något arkiv och kan aktivera det med ett par musklick). Kommunikationen fortsätter men frågan är om det här ändå är ett bevis på problemet med att digital kommunikation är så flyktig som den är: det är svårare – eller vi har svårare för – att göra oss av med exempelvis en bok än med något som är skrivet på en blogg.

  • Jag tycker inte att det är ok. Någonstans har man skapat något som blivit en egen existens, som lever sitt eget liv: ibland ett monster om man så vill. Och som du påpekar: alla kommentarer och liknande. Själv minns jag hur Q hux flux valde att stänga servern som härbärgerade QS-communityn och därmed försvann flera års dagböcker, diskussioner och debatter: bland annat mellan mig och Josh. Han ägde servern, och var tillsammans med Mia* den som skapat själva applikationen och databaserna: men innehållet var så stort och digert att det knappast kan sägas vara något annat än en egen varelse.

  • Jag tycker inte att det är ok. Någonstans har man skapat något som blivit en egen existens, som lever sitt eget liv: ibland ett monster om man så vill. Och som du påpekar: alla kommentarer och liknande. Själv minns jag hur Q hux flux valde att stänga servern som härbärgerade QS-communityn och därmed försvann flera års dagböcker, diskussioner och debatter: bland annat mellan mig och Josh. Han ägde servern, och var tillsammans med Mia* den som skapat själva applikationen och databaserna: men innehållet var så stort och digert att det knappast kan sägas vara något annat än en egen varelse.

  • Precis. Det är tråkigt när någon slutar – men att radera existensen av det hela är rätt illa.

  • Precis. Det är tråkigt när någon slutar – men att radera existensen av det hela är rätt illa.

  • Det kan någon säkert – problemet är att det hjälper inte själva länklogiken – och det ställer samtidigt frågan på sin spets: vem äger din text? Det vore iofs intressant att göra och se vad Blogge väljer att göra – som en av de som högst gett sig på upphovsrättslobbyn borde han därmed tycka att det är ok att göra så med hans texter: även om jag tror att här kan finnas en glitch i argumenten.

  • Det kan någon säkert – problemet är att det hjälper inte själva länklogiken – och det ställer samtidigt frågan på sin spets: vem äger din text? Det vore iofs intressant att göra och se vad Blogge väljer att göra – som en av de som högst gett sig på upphovsrättslobbyn borde han därmed tycka att det är ok att göra så med hans texter: även om jag tror att här kan finnas en glitch i argumenten.

  • Jag har själv fascinerats över det ibland. För min del blev det en chock när jag insåg att jag blev tvungen att abrupt radera en postning med fantastiska kommentarer bara för att göra en släkting till viljes. Vilket uppenbarligen ändå inte hjälpte så mitt liv känns en smula kaotiskt just nu. Sen handlar det för mig om tid. Tid att göra de där postningarna som jag vill skriva och länka ut så mycket som möjligt. Den tiden finns inte längre.

  • Jag har själv fascinerats över det ibland. För min del blev det en chock när jag insåg att jag blev tvungen att abrupt radera en postning med fantastiska kommentarer bara för att göra en släkting till viljes. Vilket uppenbarligen ändå inte hjälpte så mitt liv känns en smula kaotiskt just nu. Sen handlar det för mig om tid. Tid att göra de där postningarna som jag vill skriva och länka ut så mycket som möjligt. Den tiden finns inte längre.

  • Näe, det tycker inte jg. För som bloggare med mängder av inlänkar har jag ett ansvar att inte slå sönder andras pagerank etc. Så själva bilden kanske är lite sorglig men rent faktiskt är det bättre med en ruinstad än en stad som är jämnad med marken.

  • Näe, det tycker inte jg. För som bloggare med mängder av inlänkar har jag ett ansvar att inte slå sönder andras pagerank etc. Så själva bilden kanske är lite sorglig men rent faktiskt är det bättre med en ruinstad än en stad som är jämnad med marken.

  • Inte alls. Däremot bör man tänka sig för både en och två gånger innan man är privat. Att vara personlig är en nödvändighet och sker relativt automatiskt om man jobbar mer intensivt med att blogga: vilket också är en viktig lärdom för nästa sociala mediekurs.

  • Inte alls. Däremot bör man tänka sig för både en och två gånger innan man är privat. Att vara personlig är en nödvändighet och sker relativt automatiskt om man jobbar mer intensivt med att blogga: vilket också är en viktig lärdom för nästa sociala mediekurs.

  • Blogge Bloggelito

    RewriteCond %{REQUEST_URI} ^/blogge/.*$
    RewriteRule .* /finito/ [R=301,L]

    Allt finns kvar oförändrat, men det går inte att komma åt publikt.

    Det ska heller inte finnas arkiverat annorstädes eftersom jag har spärrat alla arkiv- och cachebotar.

    Man skulle kunna tänka sig en mer kompakt arkivversion för att bevara länkintegriteten, däremot inte en full version som kostar 50–60 GB per månad.

    Men samtidigt är det en romantisk dröm att allt på webben ska sparas till eftervärlden. Bara det som har kommersiellt eller riktigt högt publikt värde kommer att överleva en längre tid.

  • Hej,

    jag är som sagt inte säker på om det är bra eller dåligt att bloggar tas bort. Jag förstår din argumentation och delar till viss del den, men är ändå fundersam. När man lägger av och bloggar kanske man faktiskt inte vill att något ska kvar. Bra eller dåligt? Som sagt jag vet inte och det försökte jag resonera kring på min blogg. När det gäller böcker och andra textsamlingar kan jag lugna dig med att jag är emot bokbål. Kanske det är just det som gör att bloggar ska finnas kvar…

  • Hej,

    jag är som sagt inte säker på om det är bra eller dåligt att bloggar tas bort. Jag förstår din argumentation och delar till viss del den, men är ändå fundersam. När man lägger av och bloggar kanske man faktiskt inte vill att något ska kvar. Bra eller dåligt? Som sagt jag vet inte och det försökte jag resonera kring på min blogg. När det gäller böcker och andra textsamlingar kan jag lugna dig med att jag är emot bokbål. Kanske det är just det som gör att bloggar ska finnas kvar…

  • Dra på bloggsemester. Det är avslappnande och skönt. Jag har precis varit där, så hälsar från mig i baren.

  • Dra på bloggsemester. Det är avslappnande och skönt. Jag har precis varit där, så hälsar från mig i baren.

  • Bra början, men tankar man ner från den adressen kommer bara inlägg tillbaka till 28 augusti. Hur får man fram fler? De finns i Google-cachen – de kommer fram om man scrollar ner i Reader.

  • Bra början, men tankar man ner från den adressen kommer bara inlägg tillbaka till 28 augusti. Hur får man fram fler? De finns i Google-cachen – de kommer fram om man scrollar ner i Reader.

  • king coma

    Det fanns saker på den där bloggen som var helt unika, och rent av politiskt viktiga. Det kommer att bli svårt att kunna argumentera för bristerna i epcat’s barnporrfilter nu t.ex.. Tidigare kunde man snoka reda på blogge’s genomgång av filtret och skicka en länk som referens när man skrev att det minsann inte var bara dåligheter som spärrades. Nu är man hänvisad till myt-argumentation (det var en gång en bloggare som…). Internet-sverige kommer säkert att läka efter blogge’s försvinnande, men sättet som det skedde på kommer att lämna ett onödigt ärr.

  • king coma

    Det fanns saker på den där bloggen som var helt unika, och rent av politiskt viktiga. Det kommer att bli svårt att kunna argumentera för bristerna i epcat’s barnporrfilter nu t.ex.. Tidigare kunde man snoka reda på blogge’s genomgång av filtret och skicka en länk som referens när man skrev att det minsann inte var bara dåligheter som spärrades. Nu är man hänvisad till myt-argumentation (det var en gång en bloggare som…). Internet-sverige kommer säkert att läka efter blogge’s försvinnande, men sättet som det skedde på kommer att lämna ett onödigt ärr.

  • Putte

    Om Blogge inte vill betala för bandbredden kan man väl göra en insamling och betala för att lägga upp bloggen som arkiv utan bilder med samma URL:er. Eller så kan Blogge skapa ett Paypal-system (och ta 20% i kommission).

  • Putte

    Om Blogge inte vill betala för bandbredden kan man väl göra en insamling och betala för att lägga upp bloggen som arkiv utan bilder med samma URL:er. Eller så kan Blogge skapa ett Paypal-system (och ta 20% i kommission).

  • Vad sägs om att blogga lagom?

    Mikael

  • Vad sägs om att blogga lagom?

    Mikael

  • Du vet väl hur jag är: all or nothing :)

  • Du vet väl hur jag är: all or nothing :)

  • Du måste lära om dig .-)

  • Du måste lära om dig .-)

  • Jan E

    Blogge är en person som vill synas. Så långt kan väl alla vara överens. Hur kommer han då göra för att synas framdeles? Antingen kommer han att bli en flitig kommentator på andras bloggar, men det blir nog i längden lite tråkigt för honom att bara reagera; han vill regera! Det troliga är väl då att han vill få en ledande position i Piratpartiet, kanske t o m partiledare? Falkvinge är ju ingen vidare kommunikatör. Det tredje alternativet, vilket jag rekommenderar, är att han blir flickfotograf på heltid. Med Asia som specialområde. Där har han onekligen stor kompetens. Men det får väl kanske bli en fritidssyssla isf.

  • Jan E

    Blogge är en person som vill synas. Så långt kan väl alla vara överens. Hur kommer han då göra för att synas framdeles? Antingen kommer han att bli en flitig kommentator på andras bloggar, men det blir nog i längden lite tråkigt för honom att bara reagera; han vill regera! Det troliga är väl då att han vill få en ledande position i Piratpartiet, kanske t o m partiledare? Falkvinge är ju ingen vidare kommunikatör. Det tredje alternativet, vilket jag rekommenderar, är att han blir flickfotograf på heltid. Med Asia som specialområde. Där har han onekligen stor kompetens. Men det får väl kanske bli en fritidssyssla isf.

  • Magnusius Jakobssonius

    Tack för en bra blogg!

  • Magnusius Jakobssonius

    Tack för en bra blogg!

  • Äntligen fattar ni.
    Kampen för nåt viktigt avslutades redan 1989.
    Orka blogga, förresten, om man inte blir miljonär.

  • Äntligen fattar ni.
    Kampen för nåt viktigt avslutades redan 1989.
    Orka blogga, förresten, om man inte blir miljonär.

  • Pingback: Återta lite kulturidealism, bitte (part 1) « MMN-o()

  • Pingback: Deepedition » Mitt 2009 enligt Facebook()

  • Pingback: stefanbergmark.se » Blog Archive » Bloggen efter döden()

  • Pingback: Piraten och moralisten | wester.me()

  • Pingback: Bloggdöden och återuppståndelsen | Mr. Green - Swedish Blog()

  • Pingback: RIP PGW men det är inte döden | DeepeditionDeepedition()

  • Pingback: Lycka till Blogge! | Dexion Opinion()