Politiker tar inte helikopterperspektiv

Det är roande läsning den läckta lagrådsremissen Ivia Wikileaks som blir en viktig motor för gräsrotsjournalistik) där teleoperatörer, ISPs och andra som på något sätt hanterar IP-adresser ska tvingas att spara alla loggtrafik i sex månader. Det roliga är ju att politikerna fortfarande försöker att hålla det gamla skenet uppe. Hello – det är kört att försöka att mörka saker idag. Det är roande på grund av att man verkligen försöker få det till att inte ha med IPred att göra, att skilja det från TPB och hela den diskussionen trots att det i själva remissen finns ett antal skrivningar där IFPI och Antipiratbyrån haft starka åsikter. Och det är ju så att datalagringsdirektivet i sig inte stipulerar hur grovt ett brott ska vara för att det ska gå under denna:

Dessvärre kvarstår en lucka i lagen sedan Bodströms tid, säger hon: den om hur grovt ett brott ska vara för att uppgifterna ska kunna krävas ut.

Borgerliga politiker som skyller på Bodström är lite sorgligt också. Var är er ryggrad? Linander försöker förklara men helt ärligt så känns det sannerligen som kejsarkläder. För oavsett definition av grova brott så bygger det hela fortfarande på att om uppgifterna finns kvar så kommer IPred alltså att fungera – det går att begära ut uppgifterna då man annars bevisar att teleoperatörerna och ISPerna helt enkelt brutit mot datalagringslagen. Så visst är det så att själva datalagringslagen inte tillåter IFPI att använda den som grund i sin småsinta jakt men tillsammans med polismetodsutredning, ett IPred och en eventuell framtida fällande tom i högsta instans för TPB (staten får väl se till att hitta fler jäviga domare) så är det väl ingen som på allvar tror att upphovsrättslobbyn inte  kommer att försöka använda det här för sin fördel?

Ändamålsglidningen är i full gång. Det är flagrant att så få politiker inte väljer att se det hela i sin kontext: alla lagar sammantagna utan som Linander och många fler: cruncha varje lag för sig som om den inte hade något koppling till något annat. Grejen är att det har det: det handlar om internet. De handlar om personlig integritet. De handlar om vilken sorts demokrati vi vill ha: en som är sann eller en som är kinesisk (australiensisk).

Det sorgliga i allt det här är tvåfaldig:

1. Det här är, oavsett vad vissa politiker försöker att påskina, en grundläggande fråga (det är faktiskt pinsamt av människor som jag förut hållit för smarta när de försöker förminska frågan till att handla om fildelning). Det handlar om grundläggande demokratiska värderingar. Statsmakten och i sin tur företag med intresse av tystnad och opaka strukturer skapar mycket snabbt nu lagar och regelverk som skjuter tanken på ett fritt samhälle i sank. Jag mår helt ärligt lite illa när jag ser diverse politiker hylla frihetskämpar, rasa mot att demokratiskämpar slängs i fängelse och gråtandet över förtryck av journalister och andra samtidigt som man säljer ut den svenska lagstiftningen: säljer ut vår personliga integritet.

2. Magnituden av de olika regelverken sammanslaget borde få alla att inse vad som håller på att hända. Men exempelvis artister, författare och andra är mycket tysta. För deras enda intresse, som skymmer deras blick för de mycket mer långtgående konsekvenser som IPred och andra lagar kommer att få. För sig själv är närmast: precis som det inom bloggosfären finns en febrig integritetsdebatt så finns det gissningsvis inom de artistiska kotterierna en motsvarande hetta över att man nu en gång för alla ska stoppa “stölderna”. Det är tunnelseende som alla fått. Tystnaden säger mer än tusen ord i det här fallet.

  • Ja, den här tystnaden gör ju det…och det är både skrämmande och farligt!

    Det är så många man hade hoppats att de med tiden skulle inse vad som håller på att hända och ta bladet från mun.

    Ännu har det inte hänt…och jag börjar tvivla på att det någonsin sker.

    Nina’s last blog post..En kommentar på ett statusmeddelande…

  • Ja, den här tystnaden gör ju det…och det är både skrämmande och farligt!

    Det är så många man hade hoppats att de med tiden skulle inse vad som håller på att hända och ta bladet från mun.

    Ännu har det inte hänt…och jag börjar tvivla på att det någonsin sker.

    Nina’s last blog post..En kommentar på ett statusmeddelande…

  • Pingback: Den läckta lagremissen. « Ninas futtiga funderingar()

  • Pingback: När studenter blir avstängda från Internet utan rättslig prövning, då har rädslan tagit över samhället | Kulturbloggen()

  • Trixx

    Ändamålsglidning är ju bara att vänta sig, det är ju bara att jämföra med:
    1. Pku-registret. Ett register som de flesta inte visste fanns och som enbart var upprättat i forskningssyfte.
    I det registret har nyfödda registrerats sedan 1975, och ingen hade väl en tanke på HUR det skulle kunna användas i andra syften? Det informerades öht inte om att blodprov togs till detta. När jag fick barn 1989 var det ingen som nämnde att man sparade barnets blodprov där.
    Ja, jag vet att det är behjärtansvärt att de kunde få info om Anna Lind:s mördare och den sk Hagamannen den vägen, MEN vad är nästa steg?
    Hur kan det missbrukas?

    2. Biltullarna i Stockholm resistrerar passager, inkl foto av personer i bilen. Det sägs att det bara är för att kunna få in sk biltullar, men om det vore det enda ändamålet hade det dugt alldeles utmärkt med avgiftsstationer, typ som i Tyskland o Frankrike.
    Polisen har visat sig intresserad av de möjligheter detta system öppnar för deras del.
    Hur kan det missbrukas?
    Det har ju redan skett i Norge, när får vi vårt första fall?

    3. Utdrag ur brottsregistret och kreditupplysningar. Inom skola, barnomsorg och säkerhetsarbete kan jag förstå att uttdrag ur brottsregistret kan vara ändamålsenligt, men helt plötsligt kräver andra arbetsgivare detsamma. Bara för att möjligheten finns! Har man taskig privatekonomi så är man tydligen också väldigt suspekt, oavsett vad det beror på.

    4. Personnummer är ett kapitel för sig. Jag har ett namn, jag är inte ett nummer.
    Det är klart att det behövs för att särskilja individer med samma namn, men det är ett otyg att avkrävas det i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Sjukvådsupplysningen är ett fint exempel: ringer du dit så är det det första de frågar om. Hur vet personen i andra ändan av luren att det är mitt? Jag kan ju uppge vilket personnummer som helst, beskriva sjukdomssymptom som sedan förs in i en journal. Är det säkert?

    5. Övervakning med ansikts- och rörelsemönsterigenkänning à la Storbrittannien verkar endast vara en tidsfråga.

    FRA, IPRED och ACTA måste bekämpas!
    FRA-lagen motiveras med att radiospaning är förlegat och man måste gå över till Internet för att utföra samma arbete. Såvitt jag vet har ingen skickat brev via radiolänk. När kommer öppnandet av brev som skickas via vanlig post att öpnnas med motiveringen ”Jamen, det gör ju redan elektroniskt…”

    Det känns som om det är hög tid att sätta klackarna i marken och säga STOPP!

  • Trixx

    Ändamålsglidning är ju bara att vänta sig, det är ju bara att jämföra med:
    1. Pku-registret. Ett register som de flesta inte visste fanns och som enbart var upprättat i forskningssyfte.
    I det registret har nyfödda registrerats sedan 1975, och ingen hade väl en tanke på HUR det skulle kunna användas i andra syften? Det informerades öht inte om att blodprov togs till detta. När jag fick barn 1989 var det ingen som nämnde att man sparade barnets blodprov där.
    Ja, jag vet att det är behjärtansvärt att de kunde få info om Anna Lind:s mördare och den sk Hagamannen den vägen, MEN vad är nästa steg?
    Hur kan det missbrukas?

    2. Biltullarna i Stockholm resistrerar passager, inkl foto av personer i bilen. Det sägs att det bara är för att kunna få in sk biltullar, men om det vore det enda ändamålet hade det dugt alldeles utmärkt med avgiftsstationer, typ som i Tyskland o Frankrike.
    Polisen har visat sig intresserad av de möjligheter detta system öppnar för deras del.
    Hur kan det missbrukas?
    Det har ju redan skett i Norge, när får vi vårt första fall?

    3. Utdrag ur brottsregistret och kreditupplysningar. Inom skola, barnomsorg och säkerhetsarbete kan jag förstå att uttdrag ur brottsregistret kan vara ändamålsenligt, men helt plötsligt kräver andra arbetsgivare detsamma. Bara för att möjligheten finns! Har man taskig privatekonomi så är man tydligen också väldigt suspekt, oavsett vad det beror på.

    4. Personnummer är ett kapitel för sig. Jag har ett namn, jag är inte ett nummer.
    Det är klart att det behövs för att särskilja individer med samma namn, men det är ett otyg att avkrävas det i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Sjukvådsupplysningen är ett fint exempel: ringer du dit så är det det första de frågar om. Hur vet personen i andra ändan av luren att det är mitt? Jag kan ju uppge vilket personnummer som helst, beskriva sjukdomssymptom som sedan förs in i en journal. Är det säkert?

    5. Övervakning med ansikts- och rörelsemönsterigenkänning à la Storbrittannien verkar endast vara en tidsfråga.

    FRA, IPRED och ACTA måste bekämpas!
    FRA-lagen motiveras med att radiospaning är förlegat och man måste gå över till Internet för att utföra samma arbete. Såvitt jag vet har ingen skickat brev via radiolänk. När kommer öppnandet av brev som skickas via vanlig post att öpnnas med motiveringen ”Jamen, det gör ju redan elektroniskt…”

    Det känns som om det är hög tid att sätta klackarna i marken och säga STOPP!

  • Pingback: Kvävning pågår | Åsiktskanonen()

  • Kjell

    En mycket bra text, men fattas det inte ett viktigt ”inte” före ”…kommer att försöka använda det här för sin fördel”?

  • Kjell

    En mycket bra text, men fattas det inte ett viktigt ”inte” före ”…kommer att försöka använda det här för sin fördel”?

  • Pingback: Staten vill veta vilka sidor du besöker på nätet « Nils Holmlöv()

  • Pingback: Jens O. » Blog Archive » Ett nytt Sodom och Gomorra()

  • Pingback: Sagor från livbåten » Bloggarkiv » Den Goda Viljan()

  • Pingback: Fildelning är helt irrelevant, det handlar om att avlyssna människor()